Begär verkligen Försäkringskassan ”dödsdatum”?

7163563_m

Jag måste erkänna att jag är väldigt intresserad, fascinerad och även förvirrad över frågan om ”dödsdatum” som det har skrivits om att Försäkringskassan efterfrågar.

Senast är det i tidningen Metro som detta tagits upp, först i en kolumn av Hillevi Wahl för att sedan följas upp i en artikel i samma tidning, av samma skribent.

Igår lämnade Tomas Eneroth (S) in en skriftlig fråga till socialminister Göran Hägglund (KD):

Sedan den nya sjukförsäkringen drevs igenom av regeringen har över 75 000 personer utförsäkrats. Svårt sjuka har fått besked om att de inte längre har rätt att uppbära sjukpenning och har hänvisats till arbetsförmedlingen istället. De hårdare reglerna har kritiserats hårt, men trots kritiken har regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna bibehållit regelverket som garanterar fortsatta utförsäkringar. De fall som rapporteras i media förklaras oftast som ”enskilda fall” varvid utförsäkringarna kan fortgå.

Vid några av de medialt uppmärksammade fallen har det förekommit uppgifter om att Försäkringskassan frågar svårt sjuka personer om de kan uppge beräknat dödsdatum. Av förklarliga skäl reagerar såväl den sjukskrivne som omgivningen mycket starkt på detta. Bakgrunden till att frågan ställs är sannolikt de medicinska riktlinjer som Socialstyrelsen utfärdat på regeringens direktiv, och som innehåller definitioner på vad som kan anses vara svårt sjuk. Ett av kriterierna som anges är bland annat om man antas avlida inom fem år.

Min fråga till socialministern är:

Tycker ministern att det är bra att beräknat dödsdatum finns med som kriterier vid arbetsförmågeprövning inom sjukförsäkringen?

Jag slog en signal till Riksdagens informationsavdelning och frågade om hur det fungerar när en fråga ställs på detta sättet och en väldigt trevlig kvinna berättade att skriftliga frågor som ställs senast idag fredag (före ett visst klockslag som jag nu inte minns) besvaras onsdag kommande vecka. Så vid 14-15-tiden onsdag den 5 mars så ska socialminister Göran Hägglunds svar finnas att läsa HÄR.

UPPDATERING 2014-02-28 kl 18.50

Frågeställningen ovan från Tomas Eneroth kommer besvaras av socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. 

Försäkringskassan har redan lämnat en kommentar kring det här med dödsdatum – den finns HÄR att läsa på deras hemsida.

Jag har läst flera artiklar i det aktuella ämnet senaste veckan. Jag tycker det är väldigt intressant och ta del av olika skribenters perspektiv på frågan samtidigt som jag försöker skapa mig en egen uppfattning och åsikt.

Skärmavbild 2014-02-28 kl. 11.28.59

För 2 veckor sedan skrev jag inlägget ”Vad är det handläggaren SÄGER och vad är det vi HÖR?”. Ett inlägg som är ett av de mest lästa här på bloggen.

Där handlar mitt resonemang  om att det ibland inte är alltid det vi HÖR som någon faktiskt SÄGER till oss. Vi lägger in egna tolkningar och referenser i budskap vi får till oss.

Det har även lyfts fram att det är med stöd i Socialstyrelsens dokument ”Kriterier för allvarlig sjukdom” som handläggare hos Försäkringskassan frågar efter ”dödsdatum”.

I det dokumentet är det i punkt 5 som det står följande:

Betydande risk för död inom 5 år.

Med betydande risk avses den faktiska risk som gäller för individen vid aktuell tidpunkt.

I Försäkringskassans vägledning ”2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering” så kan inte jag någonstans hitta formulering som vägleder handläggaren på Försäkringskassan att fråga efter ”dödsdatum”.

Vägledningen ovan är väldigt omfattande och är på 459 sidor.

Söker jag i vägledningen på ordet ”dödsdatum” får jag inga träffar.

Söker jag i vägledningen på ordet ”död” får jag två träffar som inte på något sätt har med sammanhanget ovan att göra.

Söker jag i vägledningen på ordet ”dödsdag” får jag inga träffar.

Söker jag i dokumentet ovan på ”allvarlig sjukdom” får jag 45 träffar. Jag läser igenom alla, en efter en, och letar efter något som kan få handläggare hos FK att tolka in att de ska begära ”dödsdatum”.

Vad jag däremot hittar är just information om möjligheter att få ersättning beviljad – just när man har ”allvarlig sjukdom”. På sid 75 hittar jag följande:

8.4 Fler dagar med sjukpenning på normalnivå

När den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt till minst en fjärdedel till följd av en allvarlig sjukdom kan han eller hon få fler dagar med sjukpenning på normalnivå, trots att sjukpenning på normalnivå redan har betalats ut för 364 dagar under ramtiden (27 kap. 23 § SFB).

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan alltså betalas ut för hela nedsättningen av arbetsförmågan även om arbetsförmågan endast är nedsatt till en fjärdedel på grund av en allvarlig sjukdom (27 kap. § 23 SFB)

Bestämmelsen har kommit till därför att det inte är rimligt att tidsbegränsa ersättningen för en person som har en allvarlig sjukdom (prop. 2007/08:136, s. 80). Dessa försäkrade ska skyddas mot tidsgränsen så att dagarna inte tar slut.

Exempel på mycket allvarliga sjukdomar som kan ge rätt till fler dagar med sjukpenning på normalnivå är vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS och om den försäkrade väntar på transplantation av ett vitalt organ (prop. 2007/08:136 s. 81). Med vitalt organ menas livsnödvändiga organ som till exempel hjärta, lever, benmärg och njurar.

Givetvis kan en försäkrad ha rätt till fler dagar med sjukpenning på normalnivå även efter en transplantation om arbetsförmågan är nedsatt och sjukdomen kan betraktas som allvarlig.

Även tumörsjukdomar som i det enskilda fallet inte kan betraktas som mycket allvarliga, men som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga kan ge rätt till fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Detsamma gäller andra allvarliga sjukdomar av likartad karaktär. (Bet. 2009/10:SfU13, s. 8–9)

Ovanstående exempel ska inte ses som en begränsning av vilka sjukdomar som kan omfattas av reglerna om fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Alla allvarliga sjukdomar kan omfattas.

Fortfarande så har man rätt till sjukpenning efter 364 dagar om man har en sjukdom som sätter ner arbetsförmågan i relation till på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

Försäkringskassans hemsida hittar jag följande citat:

De olika bedömningsgrunderna i rehabiliteringskedjan ställer olika krav på informationen i intygen. Efter den 180:e dagen i rehabiliteringskedjan kan vi därför behöva ställa kompletterande frågor för att kunna bedöma arbetsförmågan i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden.

Det finns även ett undantag som heter ”oskäligt” när det handlar om att bedöma arbetsförmåga i relation till hela arbetsmarknaden, för den som har en anställning. Undantaget ”oskäligt” kan tillämpas vid dag 181 samt dag 366 i rehabkedjan. Utdraget nedan är från sid 187 i vägledningen.

Oskäligt

Här nedan beskrivs fem olika situationer, som har hämtats från utskottets betänkande 2009:10: SfU13, där det kan anses oskäligt att inte betala ut sjukpenning till en försäkrad på grund av att han eller hon bedöms kunna arbeta i högre grad i sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden än hos sin arbetsgivare. Det kan givetvis inte uteslutas att ytterligare situationer av likartad karaktär finns. (Bet. 2009/10: SfU13 s. 8)

När man kommit till ersättningsdag 914 och man därmed har förbrukat alla dagar med sjukpenning (2,5 år) så finns det även här ett undantag om det är ”oskäligt att inte betala ut sjukpenning på grund av sjukdom”. Om detta kan man läsa på sid 82 och framåt i vägledningen. 

Det finns i vägledningen ett case – ett exempel som är väldigt intressant i debatten. Just när det handlar om cancersjuka och deras rätt till ersättning. Många av de fall som vi får läsa om i tidningen faller just inom ramen för detta case och det får mig verkligen att undra om Försäkringskassan verkligen tillämpar undantaget ”oskäligt” i relation till dag 181 och 366 i rehabiliteringskedjan när det handlar om rätten till ersättning?

Exemplet finns på sid 189 i vägledningen och citeras nedan:

Frans har varit sjukskriven i 320 dagar på grund av en allvarlig tumörsjukdom. Han har opererats och fått behandling och tumören är nu borta. Men han har kvarstående besvär i form av psykisk och fysiskt nedsatt ork. Försäkringskassan har bedömt att hans arbetsförmåga har varit helt nedsatt både i arbeten hos arbetsgivaren och i sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden på grund av sjukdom. För att minska risken för att tumören ska komma tillbaka ska Frans få ytterligare behandling. Försäkringskassan bedömer nu att arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Däremot kan han inte klara sitt vanliga arbete eller något annat arbete hos arbetsgivaren ännu. Försäkringskassan bedömer att det inte är sannolikt att Frans kan återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 366 i rehabiliteringskedjan och särskilda skäl kan därför inte tillämpas. Men eftersom Frans har haft en allvarlig sjukdom och det behövs ytterligare behandling som gör att han inte kan klara arbete hos sin arbetsgivare för tillfället anser Försäkringskassan att det är oskäligt att bedöma hans arbetsförmåga i förhållande till sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Bedömningen av Frans arbetsförmåga görs därför i förhållande till arbeten hos arbetsgivaren.

Han bedöms ha rätt till hel sjukpenning.

Är det så att enskilda handläggare begär ”dödsdatum” från allvarligt sjuka personer? Är det så illa att enskilda handläggare hos Försäkringskassan inte har tid, kunskap eller resurser att begära kompletterande information från läkare gällande de medicinska tillstånden utan då tar en ”genväg” genom att vända sig direkt till den sjuka personen med en så korkad fråga som ”dödsdatum”?

Om det verkligen är så så är jag väldigt besviken på Försäkringskassan!

I många fall står jag upp för Försäkringskassan och utmaningarna i deras arbete men även jag har mina gränser.

Så, jag väntar nu med spänning på svaret från Göran Hägglund och, beroende på svaret, vad kommentaren blir från Försäkringskassan.

//Anna

 

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.