Ny statistik – Yrke och sjukfrånvaro!

7317271_m

Idag redovisar Försäkringskassan statistik kring sjukfrånvaro i olika yrkesgrupper.

Jag vill direkt lyfta från några intressanta data och citat.

Kvinnor 2013

Psykiska sjukdomar stod för 26 % av sjukfallen över 14 dagar.
Rörelseorganens sjukdomar stod för 24 % av sjukfallen över 14 dagar.

Män 2013

Psykiska sjukdomar stod för 18 % av sjukfallen över 14 dagar.
Rörelseorganens sjukdomar stod för 29 % av sjukfallen över 14 dagar.

Utdrag ur rapporten

  • En viktig utgångspunkt för hur villkoren i arbetet kan påverka sjukfrånvaron är att olika yrken har olika grad av sjukflexibilitet som påverkar hur en individ kan hantera en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom. I vissa yrken är det möjligt att välja mindre krävande arbetsuppgifter eller att arbeta på annan plats eller vid annan tidpunkt. Denna flexibilitet finns i högre grad för individer med tjänstemannayrken och i chefsposition än för lägre tjänstemän eller individer inom arbetaryrken. I vissa yrken, t.ex. inom sjukvården eller vid livsmedelshantering, är det inte heller tillåtet att vistas på arbetsplatsen vid smittsam sjukdom, vilket ger en högre sjukfrånvaro i vissa yrken.
  • Fysisk arbetsmiljö har stor betydelse för både arbetsolyckor och sjukfrånvaro. Utöver den uppenbara betydelsen för hälsan som fysiska faror och exponering för hälsovådliga ämnen utgör finns också en mer utdragen och på sikt mer bekymmersam exponering när det gäller ergonomisk belastning. Tunga lyft, obekväma arbetsställningar och upprepade rörelser ökar risken för sjukdomar i framförallt rörelseorganen. Denna typ av belastning är vanlig inom mansdominerade arbetaryrken, t.ex. bland byggnadshantverkare och andra bygg‐ och anläggningsarbetare. Ergonomiska belastningar finns också inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden: inom hälso‐ och sjukvården samt inom äldre‐ och barnomsorgen.
  • I takt med att den fysiska arbetsmiljön förbättrats, och många arbeten med dåliga arbetsmiljöer försvunnit från svensk arbetsmarknad samt att olika typer av tjänstenäringar ökat i omfång har den psykosociala arbetsmiljön fått en större relativ betydelse. Det finns fler mer abstrakta förklaringsmodeller för psykosocial arbetsmiljö och här kommer de mest etablerade kort beskrivas. Det kan dock nämnas att det också finns mer konkreta aspekter av den psykosociala arbetsmiljön som visat sig öka risken för sjukfrånvaro. Här kan nämnas mobbning, hot och olika former av trakasserier på arbetsplatsen som har en stark koppling till framförallt psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. God kontroll över arbetstider och en känsla av att bli rättvist behandlad på arbetet har däremot visat sig leda till lägre sjukfrånvaro. Likaså är ett gott socialt stöd på arbetet en skyddande faktor som minskar sjukfrånvaron.
  • När det gäller mer abstrakta modeller för psykosocial arbetsmiljö är krav och kontrollmodellen den mest beprövade. Grundtanken är att det bör vara en balans mellan arbetets psykologiska krav  och de möjligheter som individen har att styra eller påverka sin arbetssituation. För den som har höga krav och små påverkansmöjligheter ökar risken avsevärt för både fysisk (t.ex. hjärtkärlsjukdom) och psykisk sjukdom och sjukfrånvaro. En ytterligare modell är ansträngnings och belöningsmodellen som innebär att det bör finnas en balans mellan den ansträngning som krävs i arbetet och den belöning arbetet ger. Belöning handlar inte enbart om lön utan också om status och erkännande, anställningstrygghet och utvecklingsmöjligheter. Obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för fysisk‐ och psykisk sjukdom samt sjukfrånvaro, i synnerhet bland överengagerade individer med prestationsbaserad självkänsla.
  • Enligt den svenska arbetsmiljöundersökningen, vars uppgifter om psykosocial arbetsmiljö främst bygger på krav och kontrollmodellen, är det främst individider som arbetar inom välfärdstjänsteyrken inom vård, skola och omsorg som i hög grad upplever brister i den psykosociala arbetsmiljön. Detta innebär också högre sjukfrånvaro i synnerhet för psykiska sjukdomar såsom ångestsjukdomar och depressioner.

Klicka här för att ta del av hela rapporten från Försäkringskassan ››

Klicka här för att läsa nyheten i dagens DN ››

//Anna

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.