Att allt fler unga tilldelas aktivitetsersättning av Försäkringskassan är ett stor samhällsproblem.
Nu har man även hittat paralleller med kommuner med hög arbetslöshet och antal unga med aktivitetsersättning.
Jag har själv under året varit involverad i ett ärende där det av medicinska skäl var viktigt att få aktivitetsersättning beviljat. Det var en lång och utdragen process där personen genomgick en omfattande utredning på både längden och tvären. Allt för att beslutet skulle kunna fattas på korrekt grunder.
Här fanns inga medicinska möjligheter till arbete inom det närmsta året.
När jag däremot hör intervjun i inslaget ovan om tjejen som har arbetsförmåga, men inte hel, och därmed söker ett arbete som passar henne till följd av problemet med hennes höft och att Försäkringskassan har för henne sett det som aktuellt med aktivitetsersättning men att hon själv ville ut i arbetslivet och nu ska starta en praktik undrar jag hur många det finns med liknande historia och behov.
Som jag ser det är vi många gånger för snabba att dra alla över en kant. Att ibland fatta förhastade beslut till följd av politik.
Vad jag lärt mig de senaste 10 åren är att varje ärende är individuellt och behöver individuell handläggning och utredning. Det finns inga standardlösningar som passar alla. Det finns inte en rehab som passar alla med en viss problematik. Det måste utgå från individen och dennes förutsättningar och behov.
Två citat få avrunda detta inlägg.
Arbetsförmåga uppstår när en bestämd individ utför specifika arbetsuppgifter i en specifik miljö. Arbetsförmåga är alltså relationellt och situationsberoende.
Så gott som alla människor har någon arbetsförmåga, om de har turen att finna exakt den kombination av uppgifter och miljö som passar dem, men sannolikheten att hitta den kan vara större eller mindre.
2009:89 Gränslandet mellan sjukdom och arbete
Ett bra arbetsliv, det goda arbetet, är ett arbete där människor får växa utifrån sina egna förutsättningar, får utvecklas, får lära sig nytt och får möjlighet att tjäna bättre när man lär sig mer.
Ett bra arbetsliv är att få bli sedd, att få bli bekräftad, att få vara den man är, att få betyda något och att få inflytande över sina arbetsuppgifter och över helheten på en arbetsplats.
Hans Karlsson, Arbetslivsminister, 5 juni 2003
//Anna