Om ”försäkringsläkare” – Ibland blir det fel, så väldigt väldigt fel…

LO distriktet i Västsverige har gjort en film till valrörelsen.

I filmen är en man utklädd till doktor, det är i alla fram vad jag tror att han ska föreställa när han har både vit rock och stetoskop.

Han säger att han är försäkringsläkare och manar alla till att inställa sig hos Arbetsförmedlingen för att söka jobb istället för att åka ambulans till akuten eller vila i sina gravar. Ja, du läste rätt, gravar. Filmen börjar på en kyrkogård.

Personligen finner jag filmen osmaklig och så fel i sitt budskap och vinkling som det bara kan bli. Missförstå mig rätt, jag tycker absolut att det som inte fungerar väl i arbetslinjen och socialförsäkringen ska lyftas fram och debatteras, men för trovärdighetens skull måste väl ändå det man lyfter fram vara korrekt. Eller?

Den här filmen handlar då om försäkringsläkare.

En yrkesgrupp som inte finns.

Bara där blir det väldigt fel, redan från början.

Det finns en kompetens hos Försäkringskassan som heter ”försäkringsmedicinsk rådgivare”. Det är den man här kallar försäkringsläkare.

Begreppet försäkringsläkare är benämningen på en resurs hos Försäkringskassan som inte längre finns. Det var några år sedan den gjordes om och ersattes med försäkringsmedicinska rådgivare.

En försäkringsmedicinsk rådgivare är i sig en läkare. Det här helt korrekt. De har en specialistkompetens när det gäller försäkringsmedicin. Deras roll är att fungera som expertresurs till handläggarna på Försäkringskassan som fattar beslut om t ex sjukpenning. Handläggarna kan då behöva konsultera medicinsk specialistkompetens när det t ex kommer till om innehållet i ett läkarintyg styrker att personen har nedsatt arbetsförmåga.

Det finns dock här ett tydligt kommunikations- och informationsproblem när det gäller funktionen försäkringsmedicinsk rådgivare – det är att när jag söker på Försäkringskassans hemsida, både på ”försäkringsmedicinsk rådgivare” och ”försäkringsläkare” (vilket inte längre finns) så får jag inte direkt en träff som berättar vad det är. Självklart blir det då väldigt svårt för gemene man att veta vem denna är och hur den är involverad i en ansökan om ersättning hos Försäkringskassan.

Jag som jobbar med ämnet och gärna ger mig djupare in i Försäkringskassans material och hemsida söker mig fram till Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering. I den hittar jag en väldigt tydlig information om vad som menas med ”försäkringsmedicinsk rådgivare” och vad denne har för uppgift.

14.1 Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll

Försäkringsmedicinska rådgivare ska hjälpa Försäkringskassan med bland annat medicinsk sakkunskap och verka för ett gott samarbete mellan Försäkringskassan och de läkare som är verksamma inom deras område.

Den försäkringsmedicinska rådgivaren är tjänsteman på Försäkringskassan och står inte under Socialstyrelsens tillsyn i detta arbete, trots att han eller hon är legitimerad läkare.

På Försäkringskassan är den försäkringsmedicinska rådgivaren expert i de medicinska frågeställningar som aktualiseras i försäkringshandläggningen, det vill säga är ett försäkringsmedicinskt stöd i handläggningen. Den försäkringsmedicinska rådgivaren ska vid behov hjälpa handläggaren att förstå och analysera den information om den försäkrades sjukdom, funktion och förmåga till aktivitet som finns i de medicinska underlag som Försäkringskassan har tillgång till.

Den försäkringsmedicinska rådgivaren ska medverka till att stärka handläggarnas kunskap i medicinska frågor. Det sker genom att den försäkringsmedicinska rådgivaren medverkar i gruppkonsultationer med avidentifierade ärenden under ledning av en specialist. Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll är då att bidra med medicinsk kunskap. Den medicinska kunskapen måste sättas i samband med de försäkringsmässiga frågeställningarna och det är därför nödvändigt att specialist medverkar och leder diskussionerna utifrån de frågeställningar som aktualiseras i ärendet. Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll är inte att ta ställning till arbetsförmågans nedsättning eller rätten till ersättning.

Den försäkringsmedicinska rådgivarens medverkan i att stärka handläggarnas kunskap i medicinska frågor kan också handla om att utbilda grupper av handläggare mer generellt om hur olika sjukdomar kan påverka förmågan till aktivitet.

Om handläggaren anser att det finns behov av ett skriftligt yttrande av försäkringsmedicinsk rådgivare ska den försäkringsmedicinska rådgivaren utfärda ett sådant.

Den försäkringsmedicinska rådgivaren ska i yttrandet svara på de frågor som handläggaren ställer i sin förfrågan. Frågorna kan handla om på vilket sätt det aktuella sjukdomstillståndet påverkar funktionen och begränsar förmågan till aktivitet. Den försäkringsmedicinska rådgivarens uppgift är däremot inte att yttra sig om arbetsförmågans nedsättning eller ta ställning till rätten till ersättning. Det är handläggarens uppgift att pröva begränsningarna i förmågan till aktivitet i förhållande till de krav som ställs i det aktuella arbetet eller i ett sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden och bedöma rätten till ersättning. Handläggaren ska väga samman all den information som finns i ärendet och den försäkringsmedicinska rådgivarens yttrande är en del av det totala beslutsunderlaget.

Den försäkringsmedicinska rådgivaren ska inte själv undersöka eller behandla den försäkrade. Hans eller hennes yttrande grundas på skriftliga uppgifter som lämnas i ett intyg eller utlåtande från en läkare som har undersökt den försäkrade. I den försäkringsmedicinska rådgivarens roll ingår det därmed inte heller att kontakta den sjukskrivande läkaren för att diskutera ett enskilt ärende. Den försäkringsmedicinska rådgivaren bedömer alltså inte individen utan yttrar sig enbart om det som kan utläsas av de medicinska underlagen.

Försäkringskassan kan ändå vid något tillfälle anse att det är lämpligt att den försäkringsmedicinska rådgivaren träffar en försäkrad. Det kan vara för att informera den försäkrade om sitt och Försäkringskassans ställningstagande.

I en sådan situation ska alltid den beslutande tjänstemannen delta. Eftersom informationen och diskussionen rör sig om ett beslut enligt SFB och grunden för beslutet innehåller fler komponenter än de medicinska, så behöver både den försäkringsmedicinska rådgivaren och handläggaren delta i mötet med den försäkrade. (Prop. 1994/95:147, s. 37)

Den försäkringsmedicinska rådgivaren har också en viktig roll i Försäkringskassans utåtriktade arbete. Det gäller särskilt i kontakten med läkare och annan personal inom hälso- och sjukvården.

Filmen från LO togs även upp i Svt Debatt den 30 jan 2014.

Klicka här för att se programmet, spola fram till 28.23 i programmet där debatten om filmen startar >>

Jag är som sagt för en debatt som socialförsäkringen och arbetslinjen! Det finns många flaskhalsar och blockeringar som behöver lyftas fram och diskuteras. Funktionen ”försäkringsmedicinsk rådgivare” är inte en av dem.

Uppmaning till Försäkringskassan!

På sidan för länken nedan, under ”Vanliga frågor” skulle det hjälpa om frågan, med tillhörande kortfattat svar, ”Vad gör en försäkringsmedicinsk rådgivare”? eller kanske till och med ”Vad gör en försäkringsläkare? då det för många är det mer vedertagna begreppet.  http://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld_ny/nar_du_blir_sjuk/om_sjukpenning/

//Anna

 

 

3 svar på ”Om ”försäkringsläkare” – Ibland blir det fel, så väldigt väldigt fel…

  1. Eva Isacsson Svara

    Hej igen Anna! Läste din inlaga om FL och FMR…kunde inte hålla mig.
    Det här med ”svårt” att få utmattning godkänd…
    Försäkringsläkare och FMR (mitt ärende är en långbänk, men jag tänker inte ge mig!) har använts på detta sätt.
    I LUH till förtidspension anges kroniskt somatoformt smärtsyndrom F45.4 och depression F32, (detta 2001, dvs innan Socialstyrelsen kom med sin skrift om utmattning, 2003) i LUH anges också psykoterapeutens utlåtande – utmattningsdepression med livskris som följd. (undanhålls i hela utredningen)
    Tyvärr skriver läkaren ett tillägg – (”fibromyalgi”) men till det anges ingen ICD-10 kod! (Har sida upp och sida ner med intyg där det står fibromyalgityp och fibromyalgiekvivalent!) I PM och den FL som gjorde utredningen till förtidspension – där står inget om fibromyalgi!!!!
    Motiveringen till förtidspension enligt den FL är, ”en mycket svår social situation på arbetsplatsen under lång tid”! (Det var fem i rad, chefers oegentligheter som jag schappade från och extrem övertidsperiod i 1,5 år – ensamansvar för utveckling och driftsättning av en branschs semestersystem (20000 pers) Gick i mål, arbetade dygnet runt – fick ej resurser – arbetsgivaren tog uppdraget för egen del (jag visste inte att företaget skulle säljas).
    När handläggaren och försäkringsläkaren och föredragande sätter sig i samråd – lämnar handläggaren uppgift till medbedömning (och sedan i hela ärendet följande formulering: kroniskt somatoformt smärtsyndrom (”fibromyalgi”) + depression, varpå försäkringsläkaren i sitt utlåtande skriver ”DF är förtidspensionerad med diagnos fibromalgi och depression.” ….och efter en mycket illasinnad tidskomprimering och rent förtal, anger ortopeden – att det är pga min psykiska särprägling som är del i orsaken …och det är ingen arbetsskada. Ungefär!
    Jag har tillskrivit FK att ogiltigförklara detta intyg – ingen åtgärd!
    Varken chefen för dessa läkare eller GD eller rättschef (som jag f ö polisanmält pga att man undanhöll mina sjukdagar under hela utredningen! (Fick veta att vi är MOTPARTER!) Joo, så definieras vi i domstolen numera, MEN vi ska banne mig inte vara det i utredningen – serviceskyldigheten enligt Förvaltningslagen gäller!
    Vid nya ansökningar – rena farsen! ALLA gamla felaktiga dokument tar man in och ger mig några nya diagnoser – nu psykiska besvär ca 8 ggr i missivet. FIBROMYALGI refereras till igen.
    Nu är det bara så att jag har ett specialistutlåtande på att jag INTE har fibromyalgi! Det har oxå en medbedömare på YMK, upptäckt men si det bryr sig inte FK om.
    Så det här med ”svårt”… det har alls inte med rättslig prövning att göra!!! Det finns bättre ord för det!

  2. Karin Svara

    Men snälla du försäkringsläkare med en miljon om året för att bedöma människor dom aldrig träffat. Det säger sig själv att det saknas kompetens inom Försäkringskassan och då är ju handläggaren utan kunskap rent medicinskt. Så rådgivaren är ju inte den som ska avgöra utan den behandlande läkaren som träffat personen i fråga under hela tiden och som har den yttersta kompetensen. Högskolan räcker inte att avgöra om någon är sjuk eller har arbetsförmåga. Vad är det för trams du skriver egentligen. Roland Janssons gestalt beskriver arbetslinjen och dess realitet.

  3. Peter Svara

    Ha-ha.. Efter att ha fått en diagnos sammanställd av en specialistgrupp ( flera områden ) på ett universitetssjukhus hävdar FK’s medicinska rådgivare ( ”läkare” ) att Neurodysfunktionellt smärtsyndrom <>!?
    Jaha.. Man kan ju tycka det är slöseri – att en ”läkare” med sådan kompetens att han kan ”ogiltigförklara” 5 andra specialläkares sammanställda dignos – jobbar på Försäkringskassan..
    Han borde naturligtvis vara på ett sjukhus.. eller utbilda specialläkare – så de inte går och ställer diagnoser som inte finns.. till höger å vänster..

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.