Vad är det handläggaren SÄGER och vad är det vi HÖR? #försäkringskassan

För ganska exakt ett år sedan så var det uppe i media – att Försäkringskassan begärde ”dödsdatum” och ”dödsintyg”.

Nu är det dags igen.

Idag publiceras följande krönika i tidningen Metro:

HILLEVI WAHL: Anna diagnostiserades med aggressiv bröstcancer för ett drygt år sedan. Hon hade sökt hjälp i över ett år, en remiss tog sju månader­ att hamna rätt. Men hon klagade aldrig. Nu var det som det var med den saken, och hon gick rakt in i detta cancerkrig med öppna ögon. Hon opererades omedelbart, men cancern­ hade spridit sig så mycket att hon fick göra en ny, mycket större operation.

När hon såg sig i spegeln grät hon som ett barn. ”Det såg ut som om jag hade blivit sprängd på ett minfält.” Hon fick komplikationer. Knappt hade hon hunnit läka från dem innan det var dags för cellgiftsbehandlingar. Den sjätte var den värsta, då hade hon sådana smärtor att hon trodde hon skulle förlora förståndet. Och så strålning ovanpå det, fem vändor, så stark så att hon fick stora brännsår. Dessutom drabbades hon av fatigue, en kroppslig trötthet som gör att hon kan somna mitt i en diskussion.

Ett år efter cancerbeskedet är Anna långt ifrån frisk. Hon har fort­farande så stora smärtor efter cell­giftsbehandlingarna att hon knappt kan gå tio steg i taget­, hon har oerhört ont när hon sitter ner, hennes­ fötter är ständigt infekterade av stafylokocker.

För ett par veckor sedan ringde Försäkringskassan. ”Dina­ sjukdagar är slut. Du måste börja jobba.” ”Men jag klarar inte av att jobba. Mitt läkarinty­g…” ”Det gills inte om du inte har ett dödsdatum. ”Både Anna och jag fick en chock. Hur är det möjligt att sjukdagarna kan ta slut för en så svårt sjuk människa? Och dödsdatum!

Men Anna är tyvärr inte ensam. Flera av de vänner hon lärt känna under sin behandling får samma besked. De kan få ett fortsattbidrag, runt 11 000 kronor i månaden. Det klarar ingen­ av dem att leva på. Och de kan inte jobba.­ De har så ont att de går på starka smärtstillande och till och med morfin, och vem vill ha en morfin­berusad människa som kollega? ”Bara läkarbesök och mediciner kostar femtusen den här månaden, sedan har man alla­ vanliga räkningar”, suckar Anna.

En väninna har fått sälja bilen. En annan har fått sälja huset. Många tvingas jobba fast de ständigt kräks och har svår migrän. En kvinna hade en hjärntumör. Efter ett år tvingade Försäkringskassan ut henne­ i arbetslivet, trots att hon vädjade och bad, hon orkade­ inte, hon var inte frisk. Men Försäkringskassan lyssnade­ inte. Hon dog två veckor senare – och efterlämnade en liten­ dotter.

Jag vet inte om Försäkringskassan gör detta med regeringens goda minne, eller om handläggarna tolkar regelverket som fan läser Bibeln. Oavsett, så är det valår i år. Är det verkligen så här vi vill ha det?

Försäkringskassan responderar i kväll med följande kommentar:

I media förekommer diskussioner om vilka intyg Försäkringskassan kräver in och hur regelverket ser ut kring sjukpenning. Med anledning av detta vill Försäkringskassan göra följande förtydliganden:

Det viktigaste uppdraget Försäkringskassan har är att värna de som är svårt sjuka och erbjuda dem så stor trygghet som lagen tillåter. Vår uppgift är att utreda på vilket sätt sjukdomen sätter ner arbetsförmågan. Alla behandlas på så vis lika enligt lag, oavsett diagnos. För att bedöma rätten till sjukpenning behöver vi medicinska underlag där funktionsnedsättningen och aktivitetsbegränsningen beskrivs.

Försäkringskassan kräver alltså inte in det som i media kallas ”dödsintyg”. Om någon ändå upplever sig blivit krävd på ett sådant intyg vill vi gärna få möjlighet att reda ut det missförstånd som uppstått. Ta i så fall kontakt med din personliga handläggare.

Enligt rådande regelverk kan man, efter 364 dagar med sjukpenning, få fler dagar med sjukpenning om man är fortsatt sjuk och har en nedsatt arbetsförmåga. Man måste dock ansöka om detta, vilket vi alltid informerar om. Det finns två olika ersättningsnivåer som kan bli aktuella, där den ena är 5 procent lägre än den andra. Det medicinska underlaget är en viktig del i att bedöma rätt ersättningsnivå. Vid behov kontaktar vi den behandlande läkaren för att få kompletterande information om funktionsnedsättningen och aktivitetsbegränsningen. Vi har även medicinska rådgivare till vår hjälp för att tolka medicinska underlag.

Har man funderingar kring rätten till sjukpenning och vilka kriterier som gäller kan man kontakta sin personliga handläggare.

Först – jag har väldigt nyligen läst innehållet i Hillevis krönika om ”Anna” i någon annan tidning – kommer dock inte i håg vilken.

Så, vad har jag för kommentar kring kolumnen och FK’s kommentar?

Jag har i mina utbildningar och möten med arbetsgivare och deras medarbetare samt utbildning av rehabkoordinatorer inom företagshälsovården och primärvården märkt att det tyvärr många gånger finns en diskrepans, större eller mindre, om vad handläggare på Försäkringskassan säger och vad den sjukskrivna personen hör/uppfattar.

Ofta får jag höra ”handläggaren på Försäkringskassan tror inte jag är sjuk”. Troligtvis har handläggaren aldrig ifrågasatt sjukdomen i sig men däremot förmågan att ändå kunna utföra sitt arbete, helt eller delvis, eller för den som är arbetssökande, fortsätta söka arbete.

Diagnos är aldrig lika med arbetsoförmåga.

Det handlar om, precis som FK beskriver ovan, vad man kan göra eller inte, med eller utan ev anpassningar, trots sjukdom.

Tyvärr är inte alltid FK’s handläggare är tydliga med skillnaden och att personen det berör verkligen förstår skillnaden.

Åter igen – det kan vara stor skillnad på vad någon säger och vad den andre hör.

Dessutom, Försäkringskassan är en myndighet och i den rollen har de makt över huruvida en person har rätt till sjukpenning eller inte. Det kan för individen vara hämmande i samtal med en myndighetsperson som i individens ögon har väldigt stor makt.

Ur mitt perspektiv som både har kontakt med olika kompetenser inom Försäkringskassan likväl som sjukskrivna och deras arbetsgivare samt representanter från hälso- & sjukvården så finns det mycket att göra här när det handlar om kommunikation och att mötas i en dialog på lika villkor.

I FK’s arbete med nivån på förtroendet hos medborgarna för FK skulle nog att jobba med just denna fråga (att säkerställa kommunikationen i faktiska ärenden, att den faktiskt fungerar och når fram) kunna generera stora förändringar till det bättre.

MEN, om det nu är så att handläggare på FK faktiskt har begärt dödsdatum och haft det bemötandet som beskrivs i kolumnen i Metro ovan, så är det verkligen sorgligt. Ingen individ ska bli bemött på det sättet, oavsett myndighet eller ej!

//Anna

 

 

2 svar på ”Vad är det handläggaren SÄGER och vad är det vi HÖR? #försäkringskassan

  1. Eva Isacsson Svara

    Hej igen Anna!
    Hur svårt kan det vara?
    Att sjuka ska få vara sjuka och bli friska, utan oro för ekonomi etc.!!
    Att arbetslösa, gärna unga, får vikariera på deras jobb och få chansen att prya och få referenser – att den myndighet som heter Arbetsförmedlingen verkligen förmedlar dessa arbeten!!
    Idag behandlas vuxna individer som barnungar som ska hålla reda på när vippbrädan, vippar över dom ut i kylan, utan möjlighet att resa sig och få komma in i värmen igen.”Trygghetssystem”??? BAH!
    FAS1-3 och sedan…enligt elläran – jord? Vem har tänkt ut något så förnedrande?
    Gör de vuxna till mentorer till unga för introduktion in på arbete!!
    Alla slimmade organisationer har ingen som kan visa upp arbetsplatserna. Bättre att satsa FAS.pengarna till befintliga företag som kan öppna introduktion till unga, än att göra enstaka bredkäftade till miljonärer med makt att sätta folk på gatan genom att anmäla ev frånvaro till arbetsförmedlingen.
    Ska folk ta ansvar måste de behandlas som vuxna och inte gottsugna ungar som måste övervakas.
    Myndigheter har blivit våra motparter! Ngt inte många insett än!
    GD på FK brer på med fina ord, men gör inget åt den underliggande krackelerande verksamheten. Man målar bara över med fina ord!

    Näe, slå ihop FK och arbetsförmedling och ställ kraven på de som har betalt!! Att fixa en lösning! Då skulle man inte behöva dubbla system och slapp jaga fuskare! Dom sitter på insidan enligt min erfarenhet!

    Nu ställer man krav på de sjuka och arbetslösa i stället för på dom som har verktygen att faktiskt kunna hjälpa! Helt bakvänt!

    Jodå Anna jag har exempel på frågor efter ”dödsintyg”! En kille som fått kämpa med sin cancer som tydligen var svår att diagnostisera. FK använder det till att ifrågasätta hans psyke och han till slut spelade in dessa tjänstemän och lyckades få en sudd – ska kolla hur han mår!

    Bra att Du tar upp tocken idioti! TACK!
    Bra med skrivterapi för sinnesfriden!

  2. liliana byström Svara

    FK handläggare får sina direktiv uppifrån de har ingen makt
    Ulf Byström blev särbehandlad och mobbad psykiskt på sin arbetsplats i Solna kommun och trots att han hade påtagliga bevis för detta valde??
    FK att ej godkänna arbetsskada vilket var dödsstötten för honom domstolarna valde?? att ge fk rätt och ytterliggare vrida knivspetsen i hans redan skadad tillvaro
    idag har Ulf hjärnskador delvist orsakade av stress usel ekonomi
    regeringsrätten vägrar resning trots påtagliga missar FK har gjort
    Ulf blev dömd till icke existens utan att behöva intyg på döds datum
    hjälp honom få upprättelse

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.