Å ena sidan…

Media har en stark och viktig röst i den allmänna debatten och rapporteringen kring arbetsmiljöfrågor och socialförsäkringen.

Jag läser en stor del av det som skrivs då mitt intresse för ämnet är stort. Dessutom är det intressant att ta del av vad det är som en journalist väljer att lyfta fram i en artikel.

När det är artiklar om någon som t ex blivit nekad ersättning från Försäkringskassan eller som har förlorat sin anställning i samband med sjukskrivning är det inte ovanligt att jag kontaktar aktuell journalist för att få reda på det som inte står i artikeln.

Det är ofta det mest intressanta, egentligen. Där finns ofta även förklaringen till det som artikeln sedan handlar om och hela orsaken till utfallet för personen i fråga.

Tillbaka till min rubrik på detta inlägg.

I det stora flöde av information som vi idag bombarderas med, som även säger ”vad som är rätt” och vilka metoder som enligt forskningen är rätt att använda för bästa utfall, kan det bli förvirrande när man läser följande artiklar

 

Exempel 1

Lag & Avtal – Färre sjuka när cheferna fick gå 

Här har en ny HR-chef hos Botkyrkabyggen snabbt uppfattat att ledarskap inom organisationen har en direkt koppling till den höga sjukfrånvaron och då även agerat på detta med resultatet att sjukfrånvaron halverades på två år.

 

Länsförsäkringar – Olika syn på varför man mår dåligt på jobbet

I kontrast till Botkyrkabyggen ovan har man här gjort en undersökning bland småföretagare som visar att arbetsgivare tror att sjukfrånvaro är kopplad till problem i privatlivet och medarbetarna kopplar sjukfrånvaro till arbetsplatsrelaterade orsaker.

 

Frågan är då: Är det antingen eller? Har Botkyrkabyggen hanterat det fel som städat i ledarskapet när de borde ha städat bland medarbetarna istället och om det vore så borde sjukfrånvaron ha kunnat halveras på två år?

Eller – vad beror egentligen denna oenighet på som Länsförsäkringar visar om arbetsgivares och medarbetares olika perspektiv på vad som orsakar sjukfrånvaro?

 

Min egen erfarenhet säger att det i de flesta fall är en kombination av faktorer på arbetsplatsen och i privatlivet samt att även händelser och faktorer från tidigare arbetsgivare som kan spela in i orsak till ohälsa och då framför allt inom de två stora grupperna (som rehabiliteringsgarantin handlar om): ”personer med ångest, depression, stress eller en långvarig smärta i axlar nacke och rygg” (källa: www.skl.se)

 

Exempel 2

Generella hälsokontrollers vara eller icke vara

För att citera professor Irene Jensen i hennes blogg ”Professorn har ordet” som refererar till en rapport från Cochrane:

”I en alldeles ny rapport där man gått igenom det internationella vetenskapliga kunskapsläget är slutsatsen att hälsokontroller på friska individer inte har någon effekt på framtida ohälsa eller för tidig död.”

Denna rapport genererade då artiklar om att företagshälsovården kan sluta göra de hälsokontroller som är en av de mest sålda tjänsterna hos företagshälsovården. Självklart uppskattar inte företagshälsovården, som bransch, att deras kunder får ett budskap som detta.

 

Om man läser vidare i blogginlägget från Irene Jensen så står det:

”Vilka implikationer har då detta på företagshälsovårdens arbete och arbetsgivarnas köp av tjänster? Ja, rimligtvis bör det vara att generella hälsoundersökningar skippas. Istället erbjuder man screening för risk individer och miljöer där omfattande stöd för förändring ges endast till de i risk under en rimligt lång uppföljningsperiod. Detta har vi prövat vetenskapligt i den sk AHA-studien där vi testade en metod för från screening till strukturerade evidensbaserade åtgärder både på individ och arbetsgruppsnivå. Resultaten var mycket goda både på hälsa, livsstil och tom företagens produktivitet. ”

 

Med andra ord – man kan inte bara bedöma individen och lägga hela ansvaret till förändring där utan arbetsplatsens faktorer är nog så viktiga att identifiera och hantera.

 

Å andra sidan…

Svd Opinion – Hälsosamtal för alla kan förebygga sjukdomar (skrivet av 3 representanter för Centerpartiet)

Här kan vi läsa att ”landstingen bör erbjuda hälsoundersökningar och hälsosamtal till alla 40-, 50- och 60-åringar. Enligt Socialstyrelsen beror minst 20 % av den totala sjukvårdsbördan i Sverige på ohälsosamma levnadsvanor.”

De refererar till ”Västerbottsmodellen med motiverande samtal som både i vissa fall screenar för olika hälsotillstånd så som alkohol och tobak, men som också lyfter upp vikten av motion, nutrition och sömn är ett första steg som vi anser borde införas generellt. Inte för att söka sjukdomar utan för att ge människor kunskap och motivation att förebygga olika livsstilssjukdomar därmed minska stort mänskligt lidande.”

 

Min slutliga fundering:

Är det inte så, att när vi pratar om saker och tar fram dem i ljuset och ger individer och organisationer en möjlighet att påverka dessa för hur vi vill ha det i framtiden, att detta då medför positiva konsekvenser såväl för individ, grupp, ledarskap, organisation och samhälle?

 

Vem ska man tro på?

//Anna

Kommentera