Hittade denna artikel i Expressen i fredags.

Ska man kunna vara hemma, med ersättning, när husdjuren är sjuka? Skulle det bara gälla hundar eller även katter, hamster mm?

Det är alltså inte att Försäkringskassan skulle stå för ersättningen, utan som en del i en djurförsäkring.

Kanske är en idé för t ex Agria att titta på.

Jag vet t ex många som sjukskriver sig till följd av sorg när ett husdjur har avlidit. Sorg i sig är inte en sjukdom utan en del av den naturliga livsprocessen och är sig inte grund för sjukfrånvaro. Det här är ofta ett dilemma för arbetsgivare som betalar sjuklön dag 2-14 (dag 1 är karensdag, helt utan ersättning).

Något säger mig att det bara är en tidsfråga innan detta finns med som ett tillägg i djurförsäkringar.

//Anna

Uppgången nu visar stor likhet med den kraftiga uppgång vi hade i slutet av 1990-talet.

^{Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister}

TV4 Nyheterna rapporterade igår kväll om hur sjukfrånvaron nu ökar, i alla yrken och alla branscher, och att det är just inflödet (ny ärenden) som har ökat under just nov-dec 2014. Kostnaderna har ökat med 10 miljarder de senaste 3 åren. Försäkringskassan svarar i dag att det inte vet orsak till detta än, men samtidigt att den största sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa som dessutom tenderar att bli långa sjukskrivningar.

Socialförsäkringsministern pratar sig även varm om förebyggande arbete och tidiga rehabiliteringsinsatser. Vad detta innebär in praktiken är jag väldigt nyfiken på och ser fram emot när det presenteras. När det nu blir.

I ett pressmeddelande från Försäkringskassan kunde vi ta del av lite mer detaljerad information igår. Klicka här för att ta del av pressmeddelandet ››

Prognosen höjs med 1 miljard kronor 2015 och 1,5 miljarder kronor 2016. Detta beror på att antal startade sjukfall har blivit och förväntas bli fler än som prognostiserades i november 2014.

^{_{Källa: Försäkringskassan}}

På Expressens ledarsida kan vi idag läsa en konstruktiv sammanfattning av nuläget i frågan, när det gäller det politiska läget i frågan. Klicka här ››

^{DN 2015-01-22}

Det här är självklart allvarligt! Det får mig att återkomma till min ständiga frågeställning – hur kan vi, var och en, där vi är i vårt liv och arbetsliv, påverka vår egen och andras (arbets)hälsa för att bidra till att bromsa utvecklingen av den ökande sjukfrånvaron?

Har du något bra förslag?

Jag vet vad jag skulle göra…

//Anna

Japp, sjukskrivningarna fortsätter att öka.

Nop, det är inte en valfråga.

Igår tisdag presenterade Försäkringskassan den senaste statistiken kring sjukskrivningar. De använder ett mått som heter sjukpenningtalet*.

I juli 2014 är det 8,92.

Samma månad 2013 var det 8,08.

Det har alltså stigit med 0,84 dagar.

* Sjukpenningtalet är antalet nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade. Det är alltså så länge som en genomsnittsperson i arbetsför ålder haft sjuk- eller rehabiliteringspenning under ett år.

Personligen säger den siffran mig inte speciellt mycket. Det känns rent spontant som en ganska liten ökning.

Men.

Om vi istället tittar på faktiska ärenden så blir det lite mer konkret och betydligt ytligare hur sjukfrånvaron faktiskt har ökat senaste 12 månaderna.

Juli 2013 fick 154 184 personer sjukpenning

Juli 2014 fick 172 521 personer sjukpenning

Det är en ökning med 18 330 personer!

Denna ökning har pågått sedan 2010. Månad för månad. 

Källa statistik ovan, Försäkringskassan. Klicka här för alla siffror ››

Idag när jag läser tidningarna, och då kikar lite extra om de på något sätt belyst detta, så har DN en liiiiten notis…

Svenska Dagbladet gav nyheten aningen större utrymme.

I Aftonbladet hittar jag inget alls.

Men, i Expressen hittar jag Ledaren som lyfter just det jag själv tänkte skriva, så jag låter den få tala istället.

Så, den öppna frågan är då om de ökande sjukskrivningarna blir en valfråga eller ej.

Läget är allvarligt.

//Anna

Idag redovisar Försäkringskassan statistik kring sjukfrånvaro i olika yrkesgrupper.

Jag vill direkt lyfta från några intressanta data och citat.

Kvinnor 2013

Psykiska sjukdomar stod för 26 % av sjukfallen över 14 dagar.
Rörelseorganens sjukdomar stod för 24 % av sjukfallen över 14 dagar.

Män 2013

Psykiska sjukdomar stod för 18 % av sjukfallen över 14 dagar.
Rörelseorganens sjukdomar stod för 29 % av sjukfallen över 14 dagar.

Utdrag ur rapporten

• En viktig utgångspunkt för hur villkoren i arbetet kan påverka sjukfrånvaron är att olika yrken har olika grad av sjukflexibilitet som påverkar hur en individ kan hantera en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom. I vissa yrken är det möjligt att välja mindre krävande arbetsuppgifter eller att arbeta på annan plats eller vid annan tidpunkt. Denna flexibilitet finns i högre grad för individer med tjänstemannayrken och i chefsposition än för lägre tjänstemän eller individer inom arbetaryrken. I vissa yrken, t.ex. inom sjukvården eller vid livsmedelshantering, är det inte heller tillåtet att vistas på arbetsplatsen vid smittsam sjukdom, vilket ger en högre sjukfrånvaro i vissa yrken.
• Fysisk arbetsmiljö har stor betydelse för både arbetsolyckor och sjukfrånvaro. Utöver den uppenbara betydelsen för hälsan som fysiska faror och exponering för hälsovådliga ämnen utgör finns också en mer utdragen och på sikt mer bekymmersam exponering när det gäller ergonomisk belastning. Tunga lyft, obekväma arbetsställningar och upprepade rörelser ökar risken för sjukdomar i framförallt rörelseorganen. Denna typ av belastning är vanlig inom mansdominerade arbetaryrken, t.ex. bland byggnadshantverkare och andra bygg‐ och anläggningsarbetare. Ergonomiska belastningar finns också inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden: inom hälso‐ och sjukvården samt inom äldre‐ och barnomsorgen.
• I takt med att den fysiska arbetsmiljön förbättrats, och många arbeten med dåliga arbetsmiljöer försvunnit från svensk arbetsmarknad samt att olika typer av tjänstenäringar ökat i omfång har den psykosociala arbetsmiljön fått en större relativ betydelse. Det finns fler mer abstrakta förklaringsmodeller för psykosocial arbetsmiljö och här kommer de mest etablerade kort beskrivas. Det kan dock nämnas att det också finns mer konkreta aspekter av den psykosociala arbetsmiljön som visat sig öka risken för sjukfrånvaro. Här kan nämnas mobbning, hot och olika former av trakasserier på arbetsplatsen som har en stark koppling till framförallt psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. God kontroll över arbetstider och en känsla av att bli rättvist behandlad på arbetet har däremot visat sig leda till lägre sjukfrånvaro. Likaså är ett gott socialt stöd på arbetet en skyddande faktor som minskar sjukfrånvaron.
• När det gäller mer abstrakta modeller för psykosocial arbetsmiljö är krav och kontrollmodellen den mest beprövade. Grundtanken är att det bör vara en balans mellan arbetets psykologiska krav  och de möjligheter som individen har att styra eller påverka sin arbetssituation. För den som har höga krav och små påverkansmöjligheter ökar risken avsevärt för både fysisk (t.ex. hjärtkärlsjukdom) och psykisk sjukdom och sjukfrånvaro. En ytterligare modell är ansträngnings och belöningsmodellen som innebär att det bör finnas en balans mellan den ansträngning som krävs i arbetet och den belöning arbetet ger. Belöning handlar inte enbart om lön utan också om status och erkännande, anställningstrygghet och utvecklingsmöjligheter. Obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för fysisk‐ och psykisk sjukdom samt sjukfrånvaro, i synnerhet bland överengagerade individer med prestationsbaserad självkänsla.
• Enligt den svenska arbetsmiljöundersökningen, vars uppgifter om psykosocial arbetsmiljö främst bygger på krav och kontrollmodellen, är det främst individider som arbetar inom välfärdstjänsteyrken inom vård, skola och omsorg som i hög grad upplever brister i den psykosociala arbetsmiljön. Detta innebär också högre sjukfrånvaro i synnerhet för psykiska sjukdomar såsom ångestsjukdomar och depressioner.

Klicka här för att ta del av hela rapporten från Försäkringskassan ››

Klicka här för att läsa nyheten i dagens DN ››

//Anna

Försäkringskassan meddelar idag att sjukskrivningarna fortsätter att öka – enligt plan. Klicka här för att läsa mer ››

Enligt plan kommer de även att fortsätta öka framöver.

Frågan är då – hur kan vi bryta planen? Hur kan vi få sjukskrivningarna att först sluta öka för att sedan sakta börja sjunka?

Vilka insatser behövs av vilka aktörer?

Frågan har inte bara ett svar utan det är en komplex fråga med ett brett spektrum av åtgärder från ett flertal aktörer

• arbetsgivare
• medarbetare
• försäkringskassan
• arbetsförmedlingen
• företagshälsovården
• hälso- & sjukvården
• politiken
• samhället
• socialtjänsten
• kollegor

Alla behöver vi göra vår del i det stora för att åstadkomma förändring. Det är ett långsiktigt arbete. Det är inget som görs på en månad eller två.

Så, vad kan DU göra idag för att påverka sjukfrånvaron?

//Anna