Kategoriarkiv: sjukskrivning

Jag älskar krångliga ärenden!

I början på veckan blev jag kontaktad av en kund. Den här gången gällde det ett av deras rehabärenden där de som arbetsgivare hade kört fast.

Försäkringskassan överväger att nolla SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och har innan dess, i pågående ärende, beslutat om att dra in sjukpenning till följd av att de bedömer att den försäkrade kan ta ett annat normalt förekommande arbete. Detta utifrån de läkarintyg som har sänts till till Försäkringskassan.

Min kund har fått medarbetarens medgivande till att jag får ta del av materialet så vi (jag och HR) sätter oss ned och jag börjar gå igenom bunten med papper.

  1. Det blir snabbt tydligt att läkarintygen inte beskriver en aktivitetsbegränsning i fält 5 som stryker att arbetsförmågan är nedsatt. Inte ens i förhållande till ordinarie tjänst. Detta är då läkarintyg från såväl primärvård som företagshälsovård. Därför har Försäkringskassan gjort en korrekt bedömning om att dra in sjukpenningen utifrån de intyg som de fått in.
  2. När jag med HR går igenom läkarintygets innehåll och hen beskriver ärendet så blir det tydligt för hen att de som arbetsgivare tidigare i medarbetarens sjukskrivning aktivt skulle ha utrett arbetsförmågan och möjlighet till arbetsanpassning (om än tillfälligt) för att tillvarata medarbetarens existerande arbetsförmåga. Det främjar hälsa och rehabilitering att tillvarata den arbetsförmåga som finns och bygga vidare på den.
  3. När det gäller SGI och om Försäkringskassan har rätt i att den initialt ska sänkas och sedan nollas återstår att se. När jag tittar närmare på lönespec från arbetsgivare och tidsangivelser i kommunicering från Försäkringskassan finns det delar som inte hänger ihop. Här är det viktigt att arbetsgivaren går till botten med när medarbetaren har varit i arbete, i vilken omfattning, dag för dag då det kan vara helt avgörande för vilken SGI som medarbetaren faktiskt har.

Det är är en väldigt övergripande och generell beskrivning då jag inte vill gå in på personliga detaljer i ärenden i ett sammanhang som detta.

Vi satt i 3 timmar, med några kortare pauser och bensträckare. Under den tiden så gjorde HR noggranna anteckningar då det är HR som ska fortsätta och göra jobbet. Inte jag.

Mitt uppdrag är:

  • att lyfta upp alla frågetecken som arbetsgivaren måste reda ut.
  • att påminna om läkarintygen och vilken information som är viktigt att observera och leta efter när man är arbetsgivare.
  • att som arbetsgivare säkerställa att man har en aktiv sjukskrivningsprocess som inte bygger på att vänta in ev besked från Försäkringskassan.
  • att inte ta över eller göra saker ÅT kunden. De ska själva göra jobbet – annars blir det inget lärande. Det är detta som är att arbeta konsultativt – att överföra min kompetens och kunskap till min kund och stärka denne.
  • att vara en specialist som kan vara stödjande och rådgivande i komplicerade ärenden utan att ta över ärendet.

Så, jag fick ett inspirerande avbrott i min semester med detta ärende! Ett uppdrag som fick mig att bli påmind om hur underbart kul jag tycker mitt jobb är och jag verkligen älskar att få gräva ner mig i detaljer och hitta vägar framåt i något som för andra ser helt omöjligt ut.

Så, gärna fler ärenden som detta! 😃

//Anna

Nya bud från regeringen och @strandhall

Igår tisdag meddelade vår socialförsäkringsminister att regeringens kritiserade förslag om Hälsoväxling dras tillbaka och kommer inte finnas med i höstens budgetprop. Detta då arbetsmarknads parter antog uppdraget att komma med egna förslag som hur man ska arbeta med att sänka sjukfrånvaro och höja hälsan på arbetsplatserna.

SKL och fackförbund inom sektorn lämnade sin gemensamma avsiktsförklaring till regeringen i fredags. Läs mer ››

I måndags lämnade Svenskt Näringsliv, LO och PTK sitt förslag till  regeringen med konkreta åtgärder för minskad sjukfrånvaro. Läs mer ››

Så, frågan är nu om vad som rent konkret kommer att hända med sjukfrånvaron? Kommer detta leda till att den sjunker? Leder detta till hälsosammare arbetsplatser där ohälsan faktist ersätts med hälsa, både för individ såväl som organisation?

Moderaterna tror på att ta tillbaka den bortre tidsgränsen i rehabiliteringskedjan och för Försäkringskassan att skärpa sina kontroller – personligen tror jag inte att det är rätt väg att gå. Vi behöver arbeta med att stärka resurserna i t ex hälso- & sjukvården och företagshälsovården som kan komma in och arbeta med frågorna redan från dag 1! Mer om det i ett kommande inlägg här.

Vi går en spännande framtid till mötes!

//Anna

När blev dålig arbetsmiljö en diagnos?  

”LTs arbetsmiljö gör journalister sjuka”

Källa: ”LTs arbetsmiljö gör journalister sjuka” | Journalisten

32283899_ml

En lång artikel i tidningen Journalisten beskriver att flera medarbetare blivit sjukskrivna på Länstidningen i Södertälje på grund av dålig arbetsmiljö, eller för att vara med konkret, dålig psykosocial arbetsmiljö.

Först måste vi reda ut en väldigt viktig del i detta – dålig arbetsmiljö är inte en diagnos (även om flera skulle vilja att det var så).

Dålig arbetsmiljö, fysisk som psykosocial, är ett arbetsgivaransvar att hantera och ställa till rätta. Till det kan man t ex ta hjälp av en företagshälsovård.

Dålig arbetsmiljö kan hos anställa få medicinska konsekvenser, symtom, som man då kan bli helt eller delvis sjukskriven från, när de sätter ned arbetsförmågan.

Misstaget här är att i de flesta fall så läggs allt fokus på att rehabilitera medarbetarens symtom istället för att klarlägga orsaker och rehabilitera dessa, så som t ex en dålig arbetsmiljö, fysisk eller psykisk.

Denna artikel är för mig ännu ett bevis på hur fel det blir när man jobbar med symtomen istället för att klarlägga orsaker och hantera dessa, samt att ta ansvar, arbetsgivare som medarbetare.

Så, gör om gör rätt.

Om medarbetare som är sjukskrivna själva säger att det beror på psykosociala faktorer i arbetsmiljön – LYSSNA på dem och låt en oberoende expertresurs, som t ex företagshälsovården undersöka vad det handlar om och ge förslag på hur hela situationen hanteras på ett korrekt sätt – för inte vill vi väll att fler ska bli sjuka på grund av samma orsak?

//Anna

Varför gör ni på detta viset?

Om det nu är så, som det står i artikeln i Aftonbladet, så blir jag heligt förbannad.

Det här är andra gången på kort tid som nyheten om en arbetsgivare med orimliga krav på sina sjuka anställda.

Skärmavbild 2014-11-19 kl. 21.33.18

 

Först var det Stormberg i Norge där chefen spelat in ett meddelande till de anställda och lagt ut på youtube.com

Nu är det dags för nästa geni – Scandlines. Jag ser med spänning fram emot fortsättningen på detta.

IMG_1574

 

Kortfattat gäller följande:

Dag 1-7 är det den anställde själv som vid sjukdom bedömer sin arbetsförmåga och om denna är så pass sjuk att den inte kan arbeta och därmed sjukanmäler sig. Sedan är det upp till arbetsgivaren att ta ställning till om det som medarbetare meddelar är orsaken till sjukfrånvaro medför att denne behöver vara hemma sjukanmäld eller om det finns andra lämpliga arbetsuppgifter att göra tillfälligt.

Dag 8-14 ska anställda alltid uppvisa ett läkarintyg för sin arbetsgivare för att denne ska kunna ta ställning till rätten till fortsatt sjuklön vid sjukdom och därmed arbetsoförmåga.

Om medarbetaren har fått läkarintyg av sin husläkare så kan även arbetsgivaren ”anvisa” läkare t ex företagshälsovården om man vill ha ett andra utlåtande. Det är då arbetsgivaren som får betala det läkarbesöket. Regleras i kollektivavtal och Lag om sjuklön.

Dag 15 — ska anställ alltid styrka sin nedsatta arbetsförmåga till följd av sjukdom med ett läkarintyg. Detta kräver Försäkringskassan som då ska ta ställning till rätten till sjukpenning. Även här kan arbetsgivare ”anvisa” läkare, t ex hos företagshälsovården, för att få ett andra utlåtande och kanska även ett fylligare utlåtande om förmåga till arbete eller inte i relation till arbetsgivarens verksamhet.

Läkarintyg från första sjukdagen:

Sedan har arbetsgivare rätt att begära läkarintyg redan från första sjukskrivningsdagen, men då ska det föregås av ”särskilda skäl” som t ex misstanke om missbruk eller en högre upprepad sjukfrånvaro senaste året. Beslutet ska göras skriftligen och gäller max ett år.

Regleras i kollektivavtal och Lag om sjuklön.

Varför ska detta alltid röras ihop och krånglas till? Skärp er arbetsgivare!

Det flesta arbetsgivare sköter detta föredömligt, det är det som inte gör det som ställer till det för alla andra!

//Anna Sporrong

 

 

 

Är detta verkligen svar på frågan? #dödsdatum

FAKTA: Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga 2013/14:455

Ställd av Tomas Eneroth (S) 27 feb 2014

Sedan den nya sjukförsäkringen drevs igenom av regeringen har över 75 000 personer utförsäkrats. Svårt sjuka har fått besked om att de inte längre har rätt att uppbära sjukpenning och har hänvisats till Arbetsförmedlingen i stället. De hårdare reglerna har kritiserats hårt, men trots kritiken har regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, bibehållit regelverket som garanterar fortsatta utförsäkringar. De fall som rapporteras i medierna förklaras oftast som ”enskilda fall”, varvid utförsäkringarna kan fortgå.

Vid några av de medialt uppmärksammade fallen har det förekommit uppgifter om att Försäkringskassan frågar svårt sjuka personer om de kan uppge beräknat dödsdatum. Av förklarliga skäl reagerar såväl den sjukskrivne som omgivningen mycket starkt på detta. Bakgrunden till att frågan ställs är sannolikt de medicinska riktlinjer som Socialstyrelsen utfärdat på regeringens direktiv och som innehåller definitioner av vad som kan anses vara svårt sjuk. Ett av kriterierna som anges är bland annat om man antas avlida inom fem år.

Min fråga till socialministern är:

Tycker ministern att det är bra att beräknat dödsdatum finns med som kriterium vid arbetsförmågeprövning inom sjukförsäkringen?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:455

Besvarad av statsrådet Ulf Kristersson 5 mars 2014

Thomas Eneroth har frågat socialministern om han tycker det är bra att beräknat dödsdatum finns med som kriterier vid arbetsförmågeprövning inom sjukförsäkringen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

En av de viktigaste frågor som den regering som tillträdde 2006 hade att hantera var det stora utanförskapet i form av långtidssjukskrivning. Drygt 550 000 personer hade då en förtidspension.

För att komma till rätta med detta problem har sjukskrivningsprocessen gjorts mer aktiv. Dessutom har en tidsgräns införts för hur länge ett sjukfall kan pågå. Denna tidsgräns gäller dock inte vid allvarliga sjukdomar.

Jag tycker att dessa reformer var nödvändiga och riktiga. Jag tycker också att det är riktigt att det ska finnas ett mer omfattande skydd för allvarligt sjuka.

Det kan givetvis vara svårt att bedöma vad som ska avses med allvarlig sjukdom. Försäkringskassan har därför fått stöd av Socialstyrelsen, som har tillgång till landets främsta medicinska expertis, att ta fram de kriterier som bör användas vid en sådan bedömning.

Socialstyrelsen anser att det bör röra sig om sjukdomar med viss varaktighet eller skador som trots adekvat behandling medfört omfattande funktionsnedsättning. Även så kallade progredierande sjukdomar med sannolik risk för omfattande funktionsnedsättning bör betecknas som allvarliga.

Till de allvarliga sjukdomarna och skadorna hör även, enligt Socialstyrelsen, de som fordrar en lång och krävande behandling. Liksom de sjukdomar och skador där det finns en betydande risk för att den sjuke kan komma att avlida inom fem år.

Dessa kriterier kan alltid behöva diskuteras., men det bör då i första hand ske med den medicinska professionen.

Slutligen bör det erinras om att Försäkringskassan ofta behöver få information om en sjukdoms karaktär och prognos. Detta gäller t.ex. vid beslut om förtidspension.

 

Min egen kommentar:

Är detta verkligen svar på frågan?

//Anna

 

 

Arbetsgivarens sjuklöneansvar förändras inte!

Budgetpropositionen ska inte komma förrän den 18 september men redan idag får vi veta att Annie Lööfs (C) krav i de pågående budgetförhandlingarna, om att arbetsgivarna ska slippa ansvaret för den andra sjuklöneansvaret, inte genomförs.

Jag tar tacksamt emot den nyheten!

Motiveringen från budgetförhandlingarna till att sjuklöneperioden blir kvar i oförändrad form, är att nu med de stigande kortare sjukskrivningarna är det inte rätt väg att gå.

Jag instämmer till fullo!

Förslaget blir istället en mindre sänkning av egenavgifterna för egenföretagare.

Sista ordet är säkert inte sagt om arbetsgivarens sjuklöneansvar om vi ser i ett längre perspektiv, men för nu kvarstår de 2 veckorna även efter årsskiftet.

Läs mer på svd.se >>

Läs mer på dn.se >>

//Anna

 

 

 

Dags att slopa karensdagen? JA! men…

sjukledig

Ja, jag instämmer i förslaget från LO/Komunal/Handels som gick att läsa på Svd Brännpunkt tidigare i sommar.

Den lagstiftning som finns idag kring karensdagen bygger på hur arbetslivet såg ut när lagen kom till – då jobbade de flesta måndag – fredag, 8 timmar om dagen. Så ser det inte ut idag. Ta bara skiftjobb som ett exempel. Eller de som jobbar efter schema med olika många timmar varje dag. T ex 8 timmar ena dagen, 5 nästa och 7 den tredje och det är i detta exemplet dag 1 du blir sjuk och blir karens – då blir det störst ekonomisk förlust för den enskilda medarbetaren.

Nej, förslaget om att det är 1/5-del av veckoinkomsten som dras som ett karensavdrag låter betydligt bättre och mer i tiden!

Dessutom har vi dilemmat med medarbetare som insjuknar under pågående arbetsdag – där finns det idag ingen lag som styr hur lång en karensdag är…

Vissa arbetsgivare (många vill jag påstå) har inte heller tagit ställning till, i en policy, om vad som gäller för hur lång en karensdag är om medarbetaren insjuknar under pågående arbetsdag. Det finns de arbetsgivare som ger den tid som är kvar på arbetsdagen som karensdag, när medarbetaren går hem. Så är det 30 min kvar på arbetsdagen så blir dessa karensdag (karens-halvtimma?)och nästa dag blir första dag med sjuklön. Bra att komma ihåg här är att det finns dom som är duktiga på att vara sjukskrivna och kan systemet…

I en intervju i Ekot Sveriges Radio säger Gunnar Axén (ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott och Socialförsäkringsberedningen) att detta är något som de redan håller på och tittar på. Så, fortsättning följer…

//Anna

 

Tidningen Chef granskar chefer – idag presenteras ”sämst i test”

Skärmavbild 2013-06-20 kl. 12.49.50

Ingen som läser tidningen Chef eller följer dem på Twitter har väl kunna missa deras nyhet idag om Poolia.

Tidningen Chef har ett chefstest som de gör löpande på chefer, ett till varje nummer. Denna gång är det VD’n för Poolia, Monika Elling, som det handlar om.

Det gick inte så bra i testet kan man väl säga. Hon fick sämst resultat av alla testade ledare till dags dato.

Klicka här för att läsa testet och mer information om hur de går tillväga för att göra det >>

Klicka här för att ta del av samtliga gjorda test ”Ledarligan” >>

Jag har flera gånger här i bloggen tagit upp sambandet mellan ledarskapet och dess betydelse för ohälsan på arbetsplatsen. När jag läser detta test är det den första frågan jag ställer mig – hur mår medarbetarna? Hur stor är sjukfrånvaron? Upprepad korttidsfrånvaro och längre? Personalomsättning? Hur arbetar man med sin företagshälsovård i dessa frågor? Hur kommer resultatet av detta test att bemötas av medarbetarna?

Det finns idag forskning, doktorsavhandlingar, experter, praktiska exempel och mycket mycket mer som stödjer sambandet mellan dåligt/bristande ledarskap och sjukfrånvaro/ohälsa. Även att hälsan kan påverkas när man bytt jobb och inte längre har kvar den gamla ”dåliga” chefen. Risken för framtida ohälsa finns fortfarande kvar. Om detta går det att läsa i en studie från Karolinska Institutet.

Jag sökte på Google med orden ”ledarskap ohälsa” och fick på 0,27 sekunder 291 000 resultat.

Det är bara att börja läsa 🙂

Du som läser detta inlägg, är du chef? Vill du veta hur ditt ledarskap påverkar dina medarbetare? Börja med att fråga dem.

//Anna

Försök hos Försäkringskassan – Direktkontakt mellan läkare och arbetsgivare

IMG_6612Det pågår just nu försök i några landsting med att läkare kontaktar patientens arbetsgivare direkt och tidigt i sjukskrivningsprocessen för att resonera kring behov av åtgärder direkt på arbetsplatsen.

Detta startar nu i Skåne och pågår även sedan ca 1 år i Jönköping.

Viktigt att betona är att detta måste ske i samråd med patienten. En läkare får inte ringa till arbetsgivaren och diskutera sin patient utan dennes medgivande. Där sätter patientsekretessen stopp. Det är bara patienten som kan häva denna sekretess.

Idag läser jag om försöket med det nya arbetssätt i tidningen ”Du & Jobbet” från Arbetsmiljöforum, nr 3-4/2013.

//Anna

HUR och NÄR tar en sjukskrivning slut?

14664877_mIdag lyfter Ekot på Sveriges Radio nyheten om att kommunanställda köps ut för några månadslöner och att det även finns sjukskrivna bland dem.

Samtidigt som jag hörde nyhetsinslaget funderade jag över vad jag skulle skriva om här idag och i och med vad jag hörde blev ämnet självklart.

Om du vill lyssna på inslaget från Ekot kan du göra det på följande länk >>

Det kortaste svaren är:

”Det beror på” och ”Så snart som möjligt”

Men jag känner att det kan vara bra att utveckla det lite till 🙂

En sjukskrivning kan sluta på några olika sätt (för den som har en arbetsgivare):

  1. Personen tillfrisknar och återgår i sina ordinarie arbetsuppgifter utan behov av rehab och/eller anpassningar.
  2. Personen tillfrisknar och återgår i sina ordinarie arbetsuppgifter men har behov av rehab och/eller anpassningar för att kunna fullfölja återgången.
  3. Personen tillfrisknar men kan inte återgå i sina ordinarie arbetsuppgifter utan omplaceras till en annan tjänst hos arbetsgivaren.
  4. Personen har fått en sjukdom/skada som medför att denne inte kommer kunna arbeta kvar hos sin arbetsgivare utan blir uppsagd* och söker sig en ny anställning med hjälp av t ex Arbetsförmedlingen.
  5. Personen har fått en sjukdom/skada som medför att denne inte har någon arbetsförmåga (helt eller delvis) i ett normalt förekommande arbete och söker därmed sjukersättning (förtisdpension) hos Försäkringskassan.

Oavsett hur sjukskrivningen tar slut så är det individuellt och ska hanteras så. Alla kan inte återgå till de arbetsuppgifter/arbetsgivare man hade innan sjukdom/skada. Det måste få vara ok. Självklart är det enormt påfrestande psykiskt när insikten kommer om att det inte går att vara kvar hos sin arbetsgivare eller fortsätta i sina arbetsuppgifter man hade innan sjukdom/skada. Men så är det ibland.

Samhället behöver bli bättre på att stödja dem som inte kan återgå och låta det vara mer tillåtande i attityder om att byte av arbetsgivare är helt ok.

För den som kan gå tillbaka i arbete hos sin arbetsgivare är oftast den springande punkten (om det kommer hålla i längden) om arbetsgivaren har tagit ansvar för att rehabilitera de organisatoriska orsaker som bidragit (helt eller delvis) till medarbetarens sjukdom/skada. Tyvärr kan jag uppleva att hela ansvaret för rehab läggs på individen och det blir då ohållbart om inte arbetsgivaren tar sin del av ansvaret.

Detta är något av det första jag lyfter fram i samtal med både arbetsgivare och medarbetare i de rehabärenden jag anlitas som rehabkoordinator. Det är annars näst intill omöjligt att få en sjukskrivning att ta slut om inte båda parter tar sin respektive del i ansvaret kring rehabåtgärder.

När en medarbetare har återgått i arbete (genom arbetsträning, deltidssjukskrivning eller från ena dagen till den andra) och det inte längre finns något läkarintyg så brukar jag rekommendera att göra ett uppföljningsmöte/avslutande möte efter ca 4 veckor för att säkerställa att även 100 % arbetsförmåga fungerar enligt plan. Det är viktigt att också sätta punkt och lämna sjukskrivningen och rehab bakom sig – ingen vill fortsätta vara ett rehabärende i tid och evighet.

En sjukskrivning tar slut tidigare om den är aktiv. Regelbundna kontakter mellan arbetsgivare och medarbetare. Stöd av t ex företagshälsovården. Genom att sitta och vänta och inte göra någonting alls så ökar risken markant för en sjukskrivning som  kommer pågå långt längre än vad som skulle ha varit behövligt.

* När det handlar om uppsägning i samband med sjukskrivning rekommenderar jag å det starkaste att arbetsgivaren ALLTID tar hjälp av en arbetsrättsjurist för att säkerställa att arbetsgivaren har uppfyllt hela sitt arbetsgivaransvar.

För dig som är arbetsgivare och söker en arbetsjurist och inte vet vart du ska vända dig rekommenderar jag varmt Annika Elmér på Fondia Legal Services AB – klicka här för kontaktinfo >>

//Anna