Kategoriarkiv: ansvar

Det blir så fel när fakta i artiklar hamnar på sniskan…

Regelverket och förhållningssättet när det gäller socialförsäkringen, vad Försäkringskassans uppdrag är, vad arbetsgivare har för ansvar etc upplevs av de flesta som krångligt och ologiskt.
Jag som arbetar med ämnet och som har specialiserat mig på regelverket har en viktig uppgift att förklara och många gånger göra det begripligt i praktiken, för arbetsgivare och deras medarbetare.

En sak som gör mitt arbete mera komplicerat och tungrott är när media blandar ihop regelverket och det blir fel.

Idag i Dagens Nyheter dök det senaste upp. De skriver en intressant artikel om vem som beviljar ersättning vid sjukdom, beroende på anställningsform, bolagsform eller om man är arbetslös.

IMG_0741

Dock gör de det fundamentala misstaget i den pedagogiska uppställningen (se bild ovan), att ange att det är arbetslösas ARBETSGIVARE, som ska sjukanmäla den ARBETSLÖSA till Försäkringskassan. Inte undra på att det blir rörigt…

Skärmavbild 2014-08-31 kl. 11.07.25Nyligen var det även en artikel i tidningen Kollega som tog upp att anställda har rätt att begära att arbetsgivaren gör en rehabutredning när de själva begär det.

Så långt helt rätt.

Tyvärr byggde hela artikeln i övrigt på en lag som togs bort 1 juli 2007, nämligen att arbetsgivaren var SKYLDIG att göra en rehabiliteringsutredning när en medarbetare varit borta från arbetet 6 gånger eller fler på 12 månader (på grund av sjukdom), vid 28 dagars sjukfrånvaro eller när medarbetaren själv begär det. Blanketten för detta, som var framtagen av Försäkringskassan, skulle då även efter gjord rehabiliteringsutredning ALLTID skickas in till Försäkringskassan.

Arbetsgivaren ska istället efter samråd med den anställde lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att Försäkringskassan tillsammans med den sjukskrivne ska kunna klarlägga dennes behov av rehabilitering. Det kan t ex handla om upplysningar som rör de arbetsuppgifter som den anställde har. Arbetsgivaren ska även i övrigt medverka till att klarlägga behovet av rehabilitering t ex genom att undersöka möjligheterna till att bereda den anställde andra arbetsuppgifter.

Regeringens förslag innebär inte några förändringar när det gäller arbetsgivarens anpassnings- och rehabiliteringsansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (1982:80) om anställningsskydd eller andra författningar inom arbetsrätten. För att tydliggöra detta föreslår regeringen att det ska framgå av 22 kap. 3 § AFL att bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet avseende arbetsanpassning och rehabilitering även finns i arbetsmiljölagen (1977:1160).

Det blir väldigt tokigt när budskapet blir snett eller fel även om intentionen är god.

Inte undra på att det ofta blir en sne debatt i ämnet. Jag säger som Brasse ”fel, fel, fel”

Ha en fortsatt skön söndag!
//Anna

Löneavdrag för karensdag och sjuklön gäller tydligen inte alla…

Om man läser Dagens Nyheter idag är det svårt att missa den stora nyheten…

dn

DN har granskat lönespecar gällande våra statsråd och huruvida de sjukanmält sig och därmed fått löneavdrag för sjukfrånvaro (karensdag och sjuklön).

Nu visat det sig att trots att de uppgett att de inte kunnat närvara vid olika uppdrag pga sjukdom har de inte sjukanmält sig och därmed inte heller fått löneavdrag som karensdag och sjuklön.

Statsrådsberedningens rättschef Christina Weihe hänvisar till praxis om att detta inte görs då statsråd är i tjänst året runt, dygnet runt. Detta trots att det står i villkoren att de ska sjukanmäla sig och därmed erhålla löneavdrag vid sjukdom.

Min personliga och professionella åsikt är helt enkelt:
Om statsministern (eller annan minister) ligger hemma i influensa och är magsjuk och därmed inte kan utföra sina arbetsuppgifter ska denne sjukanmäla sig och därmed belastas med karensdag och sjuklön.
Här måste statsråden föregå med gott exempel för medborgarna.
Med en månadslön på 144 000 kr har statsministern råd med en karensdag….

Detta i jämförelse med kvinna inom omvårdnaden yrke som har betydligt lägre lön och inte har något annat väl än löneavdrag för karensdag vid första dag sjukfrånvaro!

Så, jag ser nu fram emot en ny ”praxis” på regeringskansliet för våra statsråd – nämligen att de följer sjuklönelagen precis som resten av Sveriges medborgare.

Eller vad tycker du?

//Anna

Klicka här för att läsa artikeln på dn.se ››

Även Svenska Dagbladet har fångat upp nyheten ››

 

 

Globala konsekvenser

Skärmavbild 2013-08-08 kl. 22.03.30

Vad var det som orsakade den globala finanskrisen 2008? Vilka var ansvariga och hur kunde alla företagsledare, ekonomiexperter och regeringsmedlemmar missa signalerna om överhettning?

En så viktigt dokumentär på Svt!

Tyvärr kan den inte ses på svtplay men den visas vid några fler tillfällen.

Klicka här för mer info >>

Jag förstår knappt hälften av alla turer fram och tillbaka.

Det jag förstår är dock skrämmande.

Girigheten tog över.

Ingen ville erkänna att de hade fel.

Katastrof.

Hur kunde de låta de hända?

//Anna

Glöm inte att ladda din hjärna! #gospic

IMG_6904

Jag läser just nu ”Välj rätt – en guide till bra beslut” av Katarina Gospic. Katarina är forskare på KI och har på en enkelt och framgångsrikt sätt lyckats beskriva hur vår hjärna fungerar när det gäller att göra olika val.

Boken kan med fördel läsas fler än en gång!

Just nu är jag på sidan 132 där jag läser:

Det spelar ingen roll hur dyra mobiltelefoner eller hur smarta hjärnor vi har – ingen kommer undan laddningstiden.”

Så tydligt.

Så enkelt.

Så lätt att förstå och ta till sig.

Det finns nog inte någon som inte förstår innebörden av de orden.

Hur laddar du din hjärna så den fortsätter fatta smarta beslut?

//Anna

Bemanningsföretagens ansvar för sjukskrivningar och rehabilitering #svpol

Jag har kikat lite närmare på branschen bemanningsföretag (företag som hyr ut personal till andra arbetsgivare) och deras ansvar och roll när det kommer till sjukskrivningar och (arbetslivsinriktad)rehabilitering.

En googling på ämnet var inte speciellt lyckosam. Jag hittade dock ett examensarbete från Linnéuniversitetet (våren 2011).

Ett examensarbete som mest resonerade utifrån gällande lagar och att det i lag eller praxis från AD inte finns några tydliga regleringar om vad som gäller för just bemanningsföretag och deras anställda som de hyr ut till andra arbetsgivare, om dessa (blir sjukskrivna och) är i behov av (arbetslivsinriktad)rehabilitering.

Man behöver ju inte vara sjukskriven för att vara i behov av rehabilitering.

Jag köper delar av resonemanget, men kan själv tycka att det egentligen är glasklart om var ansvaret ligger. Ur mitt perspektiv ligger ansvaret för (arbetslivsinriktade)rehabiliterande insatser på bemanningsföretaget. Det är ju arbetsgivaren.

Visserligen är det, som uppsatsskrivaren anger, ett trepartsförhållande med bemanningsföretag (arbetsgivare)-anställd-kundföretag. I vanliga fall är det bara anställd och arbetsgivare. Men fortfarande finns det bara en arbetsgivare och rehabiliteringsansvaret ligger på arbetsgivaren. Det kan vi läsa oss till i bl.a. Socialförsäkringsbalken (SFB), Arbetsmiljölagen (AML) och Lagen om anställningsskydd (LAS).

Ett annat sökresultat blev en uppsats från Lunds Universitet – ”Alkoholberoende och rehabilitering i bemanningsbranschen” – som kommer till liknande resultat.

Bemanningsföretag har en egen branschorganisation inom Almega som heter Bemanningsföretagen.

På deras webbsida hittar jag följande citat:

Andra fördelar med inhyrd personal är att man gör fasta kostnader till rörliga och att man inte har kostnader för sjukskrivningar och rehabiliteringar. Faktiskt inga indirekta personalkostnader över huvudtaget.

Detta citat skrämmer mig då det för en arbetsgivare aldrig får vara ett argument att inte anställa att det kostar pengar att ha personal. Det värde som personal har för ett företag är många gånger det som är själva företaget. Om företaget till stor del består av inhyrd personal – var finns då värdet?

Du som läser detta och jobbar i bemanningsbranschen (som anställd, på ett kundföretag eller på ett bemanningsföretag) hur jobbar ni med frågor kring sjukskrivning och rehabilitering?

//Anna

”Vet hjärnan om att jag är ledig?”

brn1Jag vill fortsätta lite på temat från igår.  Då skrev jag om det här med att lyssna på kroppens varningssignaler.

I dag kom jag och tänka på ett blogginlägg av Martin Melin som jag läste i lördags – om att kunna säga Nej.

Han skriver

”Det är av någon anledning lättare att säga JA än att säga NEJ. Säger man ja är det ofta positivt och alla blir glada.”

Dock blir man själv inte glad i längden om man alltid säger JA när man ibland borde säga NEJ. Det är ofta väldigt lockande att tack ja till allt som kommer i ens väg. Spännande förfrågningar som man gärna vill genomföra. Men, dygnet har bara 24 timmar. Det gäller oss alla. Ingen kan köpa mer tid per dygn. Där är världen rättvis. Det handlar om hur vi väljer att använda och fördela aktivitet, vila och sömn under dessa 24 timmar. Vi hinner inte göra allt. Vi orkar inte göra allt. Kroppen och hjärnan måste få vila regelbundet. För att citera en av mina klienter

”Vet hjärnan om att jag är ledig?”

Bara en sån sak som att sitta vid datorn och slösurfa när man är ledig från jobbet. De flesta av oss sitter vid datorn mer eller mindre när vi jobbar. Om vi då även gör det på fritiden – hur ska hjärnan veta att den har ledigt och ska få koppla av?

Du som läser detta – hur vet din hjärna om när du är ledig?

//Anna

När är det dags att lyssna på varningsklockorna?

IMG_6403

”Jag borde ha lyssnat på varningsklockorna”

Hur ofta hör och läser vi inte de orden?

Ändå verkar det vara något av det svåraste som finns.

Dagens förstasida på Expressen fångade mig med just de orden.

Den här gången är det Sofia Wistam som ger citatet, detta efter att inte kunnat medverka i Let’s Dance utan fick åka till akuten med magsmärtor istället. I artikeln i tidningen kan man läsa om hur hon har haft ont hela veckan men bitit ihop för hon kan ju inte vara sjuk. Hon vill dansa.

”Borde ha lyssnat på varningsklockorna men ville så gärna dansa.”

Det är inte första gången som en känd svensk har ”bitit ihop” för att sedan krascha och inte ha lyssnat på varningssignalerna.

Allt som ofta kan vi läsa om kända svenskar som berättar hur de inte kan sjukskriva sig från sina jobb utan jobbar med båden den ena och andra sjukdomen, feber etc. Jag funderar och oroar mig över vilka signaler detta skickar till de som ser upp till dessa personer som förebilder.

”Om min förebild jobbar trots sjukdom och biter ihop så borde väl även jag klara det?”

Tanken på de långsiktiga konsekvenserna av denna attityd och förhållningssätt skrämmer mig!

Samhället och arbetslivet behöver förebilder. Dessa personer är inga förebilder. Istället får vi höra om hur den en efter den andra klappar ihop till följd av höga ambitioner och prestationer.

Även artister ska väl kunna sjukskriva sig som alla andra?

//Anna

HUR och NÄR tar en sjukskrivning slut?

14664877_mIdag lyfter Ekot på Sveriges Radio nyheten om att kommunanställda köps ut för några månadslöner och att det även finns sjukskrivna bland dem.

Samtidigt som jag hörde nyhetsinslaget funderade jag över vad jag skulle skriva om här idag och i och med vad jag hörde blev ämnet självklart.

Om du vill lyssna på inslaget från Ekot kan du göra det på följande länk >>

Det kortaste svaren är:

”Det beror på” och ”Så snart som möjligt”

Men jag känner att det kan vara bra att utveckla det lite till 🙂

En sjukskrivning kan sluta på några olika sätt (för den som har en arbetsgivare):

  1. Personen tillfrisknar och återgår i sina ordinarie arbetsuppgifter utan behov av rehab och/eller anpassningar.
  2. Personen tillfrisknar och återgår i sina ordinarie arbetsuppgifter men har behov av rehab och/eller anpassningar för att kunna fullfölja återgången.
  3. Personen tillfrisknar men kan inte återgå i sina ordinarie arbetsuppgifter utan omplaceras till en annan tjänst hos arbetsgivaren.
  4. Personen har fått en sjukdom/skada som medför att denne inte kommer kunna arbeta kvar hos sin arbetsgivare utan blir uppsagd* och söker sig en ny anställning med hjälp av t ex Arbetsförmedlingen.
  5. Personen har fått en sjukdom/skada som medför att denne inte har någon arbetsförmåga (helt eller delvis) i ett normalt förekommande arbete och söker därmed sjukersättning (förtisdpension) hos Försäkringskassan.

Oavsett hur sjukskrivningen tar slut så är det individuellt och ska hanteras så. Alla kan inte återgå till de arbetsuppgifter/arbetsgivare man hade innan sjukdom/skada. Det måste få vara ok. Självklart är det enormt påfrestande psykiskt när insikten kommer om att det inte går att vara kvar hos sin arbetsgivare eller fortsätta i sina arbetsuppgifter man hade innan sjukdom/skada. Men så är det ibland.

Samhället behöver bli bättre på att stödja dem som inte kan återgå och låta det vara mer tillåtande i attityder om att byte av arbetsgivare är helt ok.

För den som kan gå tillbaka i arbete hos sin arbetsgivare är oftast den springande punkten (om det kommer hålla i längden) om arbetsgivaren har tagit ansvar för att rehabilitera de organisatoriska orsaker som bidragit (helt eller delvis) till medarbetarens sjukdom/skada. Tyvärr kan jag uppleva att hela ansvaret för rehab läggs på individen och det blir då ohållbart om inte arbetsgivaren tar sin del av ansvaret.

Detta är något av det första jag lyfter fram i samtal med både arbetsgivare och medarbetare i de rehabärenden jag anlitas som rehabkoordinator. Det är annars näst intill omöjligt att få en sjukskrivning att ta slut om inte båda parter tar sin respektive del i ansvaret kring rehabåtgärder.

När en medarbetare har återgått i arbete (genom arbetsträning, deltidssjukskrivning eller från ena dagen till den andra) och det inte längre finns något läkarintyg så brukar jag rekommendera att göra ett uppföljningsmöte/avslutande möte efter ca 4 veckor för att säkerställa att även 100 % arbetsförmåga fungerar enligt plan. Det är viktigt att också sätta punkt och lämna sjukskrivningen och rehab bakom sig – ingen vill fortsätta vara ett rehabärende i tid och evighet.

En sjukskrivning tar slut tidigare om den är aktiv. Regelbundna kontakter mellan arbetsgivare och medarbetare. Stöd av t ex företagshälsovården. Genom att sitta och vänta och inte göra någonting alls så ökar risken markant för en sjukskrivning som  kommer pågå långt längre än vad som skulle ha varit behövligt.

* När det handlar om uppsägning i samband med sjukskrivning rekommenderar jag å det starkaste att arbetsgivaren ALLTID tar hjälp av en arbetsrättsjurist för att säkerställa att arbetsgivaren har uppfyllt hela sitt arbetsgivaransvar.

För dig som är arbetsgivare och söker en arbetsjurist och inte vet vart du ska vända dig rekommenderar jag varmt Annika Elmér på Fondia Legal Services AB – klicka här för kontaktinfo >>

//Anna

 

Bristande arbetsmiljöarbete ger bakläxa.

8476445_m

I Svenska Dagbladet Näringsliv är det idag en intressant artikel kring arbetsmiljö, arbetsskador och sjukskrivningar.

Arbetsmiljöverket har mellan september 2012 och januari 2013 genomfört 710 arbetsplatsinspektioner. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverket behöver öka kunskapen om riskerna med vissa arbetsmoment inom utsatta yrkesgrupper. Det handlar om riskerna för belastningsskador som tillsammans med stressrelaterade sjukdomar är den varligaste orsaken till att kvinnor sjukskrivs.

Resultatet av inspektionerna är att nästan 7 av 10 inspektioner ledde till krav på åtgärder.

I snitt 3 krav per inspektion.

Detta uppdrag hänger ihop med det regeringsuppdrag som finns om att utreda varför kvinnor (efter att de fått sitt första barn) är i betydligt högre grad är sjukskrivna än män.

Tisdag och onsdag denna vecka har jag kört igång en interna kurs för en arbetsgivare och dennes personal kring rehabiliteringskunskap och socialförsäkringen. Ämnet arbetsskador kom då tidigt på tal och då just psykisk ohälsa och arbetsskador. Vi ska beröra detta mer vid kommande kursdagar men det och dagens artikel i SvD har nu inspirerat mig att samla ihop aktuell information i ämnet.

Det är fortfarande vanligare att det är arbetsolyckor/skador till följd av fysiska orsaker som anmäls som arbetsskada snarare än psykisk ohälsa. Men det händer och jag har googlat fram lite aktuell information kring det. Det för att samla ihop vad som finns och är relevant men också för att uppdatera mig själv i ämnet arbetsskada och psykisk ohälsa.

I tidningen Du&Jobbet hittar jag en artikel från juni 2011 där en kvinna anmälde mobbning och kränkande särbehandling som arbetsskada och först fick avslag av Försäkringskassan men Förvaltningsrätten gav sedan kvinnan rätt. Läs artikeln här >>

När jag söker vidare hittar jag en dom från Regeringsrätten som efter överklagande på överklagande tillslut fastställer att en kvinna som var anställd vid Arbetsförmedlingen inte hade skäl för arbetsskada till följd av sjukskrivning för utmattningssyndrom.

Hela den sammanfattande text som finns på lagen.nu är en läsning som alla som arbetar med sjukskrivning/rehab/arbetsskada bör läsa och diskutera på sina respektive arbetsplatser. Det finns många frågeställningar i den texten som visar på orsak och verkan och hur viktigt det är att löpande säkerställa en skriftlig dokumentation – både som individ och arbetsgivare.

Klicka här för sammanfattningen kring ärendet ovan >>

Frågan är komplex och varje ärende är unikt.

Här är ett annat ärende från Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten i Jönköping har i en dom den 21 september 2012 bedömt att den arbetsbelastning en man haft i arbetet som alkohol- och drogterapeut varit extrem och att detta orsakat hans psykiska ohälsa. Han har därför rätt till livränta.

forsakringskassan_arbetsskada_480x250

Hos Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket kan du läsa mer om arbetsskada. Det finns till och med en speciell sida – anmalarbetsskada.se – med all information där du även gör anmälan av arbetsskada.

Regeringen har den 18 feb 2013 gett i uppdrag till Försäkringskassan att genomföra en studie kring sjukfrånvaro och psykisk ohälsa.

Studien ska innehålla dels en beskrivning av karaktäristika för de personer som uppbär ersättning från sjukförsäkringen i psykiska diagnoser, dels en analys av diagnos- panoramats sammansättning.

Behovet av mer kunskap om psykisk ohälsa är stort – både för Försäkringskassan i bedömning av rätten till ersättning, arbetsskada, arbetsgivare, individer, forskare, behandlare m fl.

Det förebyggande arbetet om hur vi undviker arbetsskador – fysiska som psykiska – behöver varje arbetsgivare ha en plan för. Har du?

//Anna

Upprepad korttidsfrånvaro – när var hur?

11404226_m

Jag sitter och söker på nätet efter exempel på rutiner som arbetsgivare formulerat kring hantering av upprepad korttidsfrånvaro bland medarbetarna.

På en av de första träffarna jag får, som jag klickar vidare till, kan jag redan på andra raden läsa att det kan ”vara en indikation på missbruksproblem”.

Jag kan tycka att det är lite olyckligt att det är det är i princip det första man läser om just hanteringen av upprepad korttidsfrånvaro.

Långt ifrån alla medarbetare som ofta är frånvarande från arbetet till följd av sjukdom/skada har missbruksproblem. Konsekvensen av att formulera det på det sättet, jag återgav ovan, kan bli att varje medarbetare som får veta att de ska träffa chefen till följd av upprepad frånvaro, kanske redan inför mötet, känner sig misstänkliggjord att chefen misstänker och utgår ifrån en eventuellt missbruksproblem redan innan de träffat medarbetaren och verkligen fått reda på orsak till frånvaro.

Redan i formulering av rutin hos arbetsgivaren är det av stor vikt att tänka på hur man formulerar sig. Det är ofta stressande både för chef och medarbetare när en upprepad korttidsfrånvaro föranleder ett möte. Varför öka på den stressen i onödan?

Hur lång är egentligen en ”korttidsfrånvaro”?

Jag har funderat en del kring detta och lyssnat in vad andra har för definition.

Det vanligaste är att det är enstaka eller några dagars frånvaro till följd av en sjukanmälan från medarbetare.

Efter 7 dagars frånvaro ska ju medarbetaren lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren för att styrka sin nedsatta arbetsförmåga för att fortsatt erhålla sjuklön.

Efter 14 dagars frånvaro och att den fortsätter ska arbetsgivaren anmäla sjukfrånvarande medarbetare till Försäkringskassan som då tar över hanteringen av fortsatt rätt till ersättning vid sjukfrånvaro = sjukpenning.

I och med att det är först när FK beviljar sjukpenning som rehabiliteringskedjan aktualiseras och dennes tidsgränser så skulle jag vilja dra mig till att alla frånvaro upp till 14 dagar (karensdagen och de 13 sjuklönedagarna) är upprepad korttidsfrånvaro.

Det är nämligen den frånvaron som oftast är den dyraste för arbetsgivaren med ev vikarie och produktionsbortfall/-störning.

För medarbetaren är karensdagen den dyraste dagen under sjukfrånvaro då det inte utgår någon ekonomisk ersättning över huvud taget.

En medarbetare som aldrig är sjukskriven längre än 14 dagar (sjuklöneperioden) kommer då aldrig in i rehabiliteringskedjan men är ett ansvar för arbetsgivaren att hantera.

Tidigare fanns det styrt i lag att arbetsgivaren tillsammans med medarbetaren skulle fylla i en blankett och utreda upprepad korttidsfrånvaro om den förekommit vid 6 tillfällen eller fler under en 12-månaders period. Denna paragraf togs bort ur lagen den 1 juli 2007. Trots det har många arbetsgivare behållit rutinen att vid samma frekvens hantera upprepad korttidsfrånvaro. Jag brukar till och med rekommendera 4 tillfällen under 6 månader. Varför vänta 12 månader om det är ett problem redan vid 6 månader?

Hur ser den upprepade korttidsfrånvaron ut hos er?

//Anna