Kategoriarkiv: återgång i arbete

aktuellt, återgång i arbete, plan för återgång i arbete, rehabkoordinator, sjukfrånvaro, sjukpenning

Allt (?) du behöver veta om ”plan för återgång i arbete” & mallen

Lämna en kommentar

Sedan igår, söndag den 1 juli 2018, så finns nu en ny lag för arbetsgivare att upprätta ”Plan för återgång i arbete”.

Lagen regleras i Socialförsäkringsbalken 30 kap. 6§.

Lagen säger, kortfattat, att du som arbetsgivare ska upprätta en plan för återgång i arbete, helst i samråd med sjukskriven arbetstagare, när denne varit sjukskriven i 30 dagar och prognosen är att hen ska vara så i minst 60 dagar.

Det finns undantag och om dem kan ni läsa i mallen, se nedan.

De arbetsgivare som jag har talat med senaste halvåret, stora som små, har alla kommit fram till samma sak; oftast vet man inte om en medarbetare kommer vara sjukskriven 60 dagar så de har bestämt att rutinen som upprättas är att alla medarbetare som är sjukskrivna 30 dagar ska ansvarig chef upprätta en plan för.

”Bättre med en plan för mycket en än för lite” har alla varit eniga om.

”Utlåtande från arbetsgivare” tas bort

Den nya lagen innebär att det underlag som Försäkringskassan fram till nu har kunnat begära in från arbetsgivare, ”Utlåtande från arbetsgivare” nu är borttagen sedan 30 juni 2018. Försäkringskassan kommer istället, från arbetsgivare, begära in ”Plan för återgång i arbete” när de har behov av informationen.

I budgetpropositionen 2018, utgiftsområden 10 kan vi läsa om såväl syfte som vad planen ska innehålla;

Syfte med planen

  • Planens främsta uppgift är att vara ett stöd i det arbete som genomförs på arbetsplatsen för att göra det möjligt för arbetstagaren att återgå i arbete.
  • Det är därför viktigt att planen utformas på ett sådant sätt att den verkligen stöder anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen och att den är lätt att följa upp för dem som är berörda (arbetsgivare, arbetstagare, facklig organisation).
  • Planen kan också utgöra ett viktigt underlag i Försäkringskassans bedömning av den enskildes behov av rehabilitering och rätt till ersättning från sjukförsäkringen.

Frågor som kan bli aktuella att ta ställning till

  • Möjlighet till att arbeta viss tid (deltidssjukskrivning).
  • Anpassning av arbetsplatsen eller arbetsuppgifter.
  • Omplacering, tillfällig eller permanent.
  • Behov av arbetstekniska hjälpmedel.
  • Behov av utbildning/omskolning till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.
  • Behov av andra arbetsplatsinriktade rehabiliteringsinsatser som företagshälsovården eller annan leverantör av rehabiliteringstjänster kan tillhandahålla.
  • Hur kontakten med arbetsplatsen ska se ut under pågående sjukskrivning.
  • Vid vilka tider som insatser ska göras och hur arbetsgivare och arbetstagare ska följa upp planen.

Mall

Försäkringskassan har tidigare aviserat att de ska ta fram en mall. Den mallen är nu klar och finns ute på Försäkringskassan.se.

Observera att det är just en mall. ”Det finns inte något krav på hur planen ska utformas eller var du ska dokumentera den.”

Klicka här för att öppna mallen ››

Uppföljning

Ingen plan är starkare än att den regelbundet följs upp och revideras så den hela tiden är aktuell. Det bidrar till att skapa goda förutsättningar för att chef och sjukfrånvarande medarbetare har en regelbunden kontakt och att återgång i arbete kan starta så snart det är medicinskt möjligt.

Övergångsregel

Hur gör man då med de som redan är i en pågående sjukskrivning den 1 juli 2018, ska det även göras en plan för dem?

Ja, här har du som arbetsgivare på dig fram till den 30 september att upprätta planer för redan pågående sjukfall.

Tips!

Några tips så det blir en bra plan:

  • Hur lång tid tar den att fylla i? Min rekommendation är att avsätta 60 min så du som chef och du som medarbetare hinner prata igenom varje frågeställning i lugn och ro.
  • Som chef, maila mallen för planen till medarbetaren, så medarbetaren hinner förbereda sig, innan ni sitter ner och fyller i den tillsammans.
  • När planen är ifylld, bestäm hur och när den ska följas upp. Max, tid skulle jag säga är efter 4 veckor. Vi vill att en sjukskrivning ska vara en aktiv process, även om den har perioder av 100 % sjukskrivning.
  • Planen ska upprättas, oavsett sjukskrivningsgrad (25, 50, 75 eller 100 %)
  • Ta hjälp om det känns svårt. Du kan som chef vända dig till din HR-avdelning eller kontakta rehabkoordinator på er företagshälsovård. Som medarbetare har du rätt att ha med dig en stödperson, t ex facklig eller annan.

Har du som läser detta tips som kan hjälpa andra? Hör av dig till mig med dem så lägger jag ut dem här!

Frågor?

Välkommen att höra av dig!

//Anna

 

Arbetsförmedlingen, återgång i arbete, avstämningsmöte, Försäkringskassan, konsultativt arbetssätt, rehabkoordinator, tidiga insatser, tillgänglighet

Vem är egentligen bäst lämpad att sköta samordningen?

Lämna en kommentar

Jag läser igenom Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag ”Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018”. Ingen direkt förvånade läsning, mer en sammanfattning av det vi redan vet.

Det jag lägger fokus på att läsa noggrant är de sista sidorna, punkt 8 Diskussion.

Här läser jag på sid 83:

”I januari 2018 fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att förstärka sitt arbete med samordningsuppdraget och att utveckla stödet till individen. Det måste göras utan att släppa på kvaliteten i utredningar och bedömningar. Utmaningen består i att nå en bra balans mellan de två perspektiven i Försäkringskassans uppdrag. Även i långa sjukfall måste det finnas en aktiv handläggning och en kontinuerlig prövning av rätten till ersättning, samtidigt som vi ser till att individen får det stöd hen behöver för att kunna återgå i arbete.”

Att Försäkringskassan har ett samordningsansvar vet vi.

Att Försäkringskassan under många år har brustit i att praktisera sitt samordningsansvar har vi alla märkt.

Det tydligaste exemplet är att Försäkringskassan inte prioriterar att komma på avstämningsmöten.

Jag har, av kursdeltagare (rehabkoordinatorer inom hälso- & sjukvården och företagshälsovården) fått ta del av den ena efter andra berättelsen om allt från besked från Försäkringskassans handläggare om att de inte längre har i uppdrag att medverka vid avstämningsmöten, till att eftersom det finns en rehabkoordinator i ärendet så behöver de inte vara med utan denne kan återkoppla utfall av mötet till handläggaren, i efterhand, via telefon eller skriftlig dokumentation.

Idag regleras Försäkringskassan samordningsansvar i Socialförsäkringsbalken (SFB) 30 kap. 8-11 §

Försäkringskassans skyldigheter

8 § Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten.

9 § Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att
– den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och
– de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

10 § Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med
– den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
– hälso- och sjukvården,
– socialtjänsten,
– Arbetsförmedlingen, och
– andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade.

Försäkringskassan ska verka för att de organisationer och myndigheter som anges i första stycket, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

11 § Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl.

Grunden för att Försäkringskassan ska samordna insatser är att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom (30 kap. 2 § SFB)

Det innebär att Försäkringskassan INTE har ett samordningsansvar för personer där arbetsförmågan ännu inte är nedsatt pga sjukdom, med andra ord utifrån ett förebyggande perspektiv.

Det kan handla om den som under många år har en smärtproblematik som kommer och går eller den som har en psykisk ohälsa som ännu inte genererat anmärkningsvärd sjukfrånvaro.

Det regeringsuppdrag som nämns ovan har Försäkringskassan besvarat till regeringen i rapporten ”Förstärkt arbete med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen”.

I rapporten beskriver Försäkringskassan sitt samordningsansvar på följande sätt:

”/…/att identifiera vilka personer som kan behöva rehabiliteringsinsatser för att kunna komma åter i arbete och i samarbete med bland annat hälso- och sjukvården, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen se till att rehabiliteringsprocessen fungerar effektivt för den enskilde.”

För att verkligen förstå vad Försäkringskassan föreslår i sin rapport måste du läsa den i sin helhet.

När du läst den så läser du lagförslag om koordinerande insatser inom hälso- & sjukvården.

I lagförslaget kan vi bl a läsa följande:

”Koordineringsinsatserna ska således bara inriktas på de behov som ska tillgodoses av landstingen inom hälso- och sjukvårdsverksamheten, och inte omfatta insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter. Det innebär att behov som patienten har i form av motivationsoch stödinsatser för att kontakta arbetsgivare och andra aktörer, att klarlägga behov av anpassningar på arbetsplatsen eller på det sociala området eller i andra delar och att verka för att de tas om hand av rätt myndighet är uppgifter för Försäkringskassan och inte för landstingen genom koordineringsinsatserna.”

Sedan läser du Försäkringskassans remissyttrande på lagförslaget ovan.

Dessutom ska du läsa SKL’s remissyttrande om lagförslaget ovan.

Nu ska du sätta dig ner och fundera på om du får ihop alla dessa pusselbitar och om hälso- och sjukvården och Försäkringskassan kommer få ihop alla delar till den 1 januari 2018.

Dessutom ska vi få in arbetsgivare och Arbetsförmedlingen i denna ekvation.

Och framför allt – personen som det hela handlar om!

Jag hoppas verkligen att regeringens arbetsgrupp justerar lagförslaget utifrån såväl Försäkringskassans som SKL’s yttranden.

Med nuvarande förslag så blir uppdraget så snävt att nyttan urholkas på ett allvarligt sätt.

10 000 kr frågan är därför:

Vilken part är bäst lämpad att praktisera rehabsamordning med syfte om att hen kan vara kvar i arbete, återgå i arbete eller skapa förutsättningar för ingång till arbetsmarknaden, utifrån individen behov?

Är det EN part eller behöver ansvaret fördelas på flera parter?

Mitt (förenklade) förslag ser ut såhär:

Försäkringskassan samordnar socialförsäkringen utifrån sitt myndighetsuppdrag.

Hälso- & sjukvården koordinerar insatser inom hälso- & sjukvården.

Företagshälsan koordinerar insatser (på uppdrag av arbetsgivare) utifrån arbetsgivarens arbetsrättsliga rehabiliteringsansvar.

SLUTSATS: Samordnare och koordinatorer samverkar med varandra kring individen med syfte att skapa förutsättningar för återgång i arbete/vara kvar i arbete/ingång till arbetsmarknaden.

Det här är ett svårt och komplext område. Det är svårt att hitta enkla lösningar.

Alla parter behöver praktisera sin del av ansvaret. När det fungerar, oberoende av varandra, då kommer helheten fungera. Ingen part kan gå in och praktisera annan parts ansvar.

//Anna

PS. Jag är själv verksam som rehabkoordinator inom företagshälsovården och där är det kunden (arbetsgivare) som reglerar omfattningen av koordinatoruppdraget, utifrån målet att återgå i arbete/vara kvar i arbete.

 

återgång i arbete

Insatser på arbetsplatsen är avgörande för framgångsrik återgång i arbete vid sjukfrånvaro!

Lämna en kommentar

 

29047015_m

Jag kan skriva ett inlägg, hur långt som helst, om arbetsplatsens betydelse för framgångsrik sjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete.

Jag har i snart 15 år framgångsrikt jobbat utifrån just den devisen, om arbetsplatsens betydelse, i mitt förhållningssätt till vad som gör rehabilitering framgångsrik.

Att arbeta med rehabiliterande insatser för såväl individ som organisation.

Äntligen kommer nu de vetenskapliga bevisen på sambandet och betydelsen av arbetsplatsen som del i insatser för återgång i arbete.

Igår publicerades en tongivande artikel på DN Debatt – ”Insatser på arbetsplatsen avgörande för sjukskrivna” – DN.SE

Läs artikeln på DN Debatt.

Läs även de studier som den refererar till.

Låt oss nu jobba utifrån vad de skriver.

Att vi från och med nu alltid involverar arbetsplatsen i arbetet med att rehabilitera tillbaka medarbetare i arbete.

//Anna

återgång i arbete, tidiga insatser

Tänker jag för enkelt? #tidigainsatser #sjukfrånvaro

1 kommentar

Jag funderar just nu en hel del kring vilken typ av ärenden, sjukskrivningar, som har behov av att en rehabkoordinator kopplas in tidigt i sjukskrivningen.

Detta utifrån såväl hälso- & sjukvården som företagshälsovården.

En tydlig signal borde väl ändå vara om person får diagnos ”utmattningssyndrom”. Läser man i det försäkringsmedicinska beslutstödet (Socialstyrelsen) så står det så här:

Skärmbild (2)

Att en läkare ger en person den diagnosen borde, i mina ögon, göra att en rehabkoordinator direkt kopplas in för att koordinera och samordna rehabiliteringen. Detta inom såväl hälso- & sjukvården som företagshälsovården.

Tänker jag för enkelt?

Jag läser många studier och forskningsrapporter om att fånga sjukskrivningar tidigt, att sätta in rätt insatser men även om att det inte finns verktyg för att identifiera VILKA sjukskrivningar som riskerar att bli långvariga och komplicerade.

Det här är bara ett diagnosexempel, det finns säkert fler som är lika tydliga.

Borde inte detta i sig vara en metod om hur man identifierar sjukskrivningar som riskerar att bli långvariga…

Som sagt – tänker jag för enkelt?

//Anna

 

 

återgång i arbete

Rehabkoordinator är en expertresurs vid upplägg av återgång i arbete!

Lämna en kommentar

Ett inslag i TV4 Nyhetsmorgon i morse triggade igång mig. Det handlar om arbetsträning och återgång i arbete:

Hej TV4 Nyhetsmorgon!

Nästa gång som ni behöver en expert i studion som ska prata om arbetsträning och återgång i arbete så är det en rehabkoordinator ni ska bjuda in.

I uppdraget som rehabkoordinator ingår nämligen just att kunna planera en bra återgång i arbete utifrån de individuella behoven och i linje med det regelverk som finns kring detta och utgår från socialförsäkringen och Försäkringskassan.

När jag ser klippet från i morse och den leg psykolog som ni bjudit in och den luddiga beskrivningen som han ger av återgång i arbete i samband med utmattningssyndrom så blir jag faktiskt ledsen. Här finns ett riktigt bra tillfälle att göra något bra kring återgång i arbete och så tar ni dit fel kompetens.

Dessutom säger han flera gånger att man ska börja arbeta på halvtid vid utmattningssyndrom och det är för de flesta alldeles för omfattande inledningsvis. De flesta behöver börja just med arbetsträning eller max 25 %, vilket då motsvarar 2 timmar/dag för den som arbetar 40 timmar/vecka i vanliga fall (heltid).

Han är rätt kompetens när det kommer till att prata om själva rehabiliteringen innan återgång i arbete startar, vad som behövs där samt vad som kan behöva fångas upp under tiden för återgång i arbete, men själva planeringen, som även ska göras i samråd med sjukskrivande läkare, bör ledas av en rehabkoordinator.

För många som är sjukskrivna, för just utmattningssyndrom, så är det ett väldigt stort steg att starta återgång i arbete. Orsak till sjukskrivningen finns väldigt ofta såväl i arbetslivet som i privatlivet.   Och för den enskilde är det ofta enklare att påverka faktorerna i privatlivet. Det är inte lika enkelt, för den enskilde, att påverka faktorerna i arbetslivet. För att kunna återgå i arbete hos befintlig arbetsgivare (samma eller andra arbetsuppgifter) så är det A&O att arbetsgivaren har rehabiliterat de arbetsrelaterade orsakerna till medarbetarens sjukskrivning. I annat fall kliver en medarbetare som tagit ansvar för att rehabilitera de privata orsakerna in i en arbetsmiljö där det är precis lika som vid sjukskrivningstillfället. Det blir då näst intill omöjligt att kunna återkomma i arbete där och dessutom ökar risken i hög grad för att återinsjukna… 

Så, vill ni fördjupa er i ämnet är ni välkomna att höra av er!

Bästa hälsningar

Anna Sporrong