Nya bud från regeringen och @strandhall

Igår tisdag meddelade vår socialförsäkringsminister att regeringens kritiserade förslag om Hälsoväxling dras tillbaka och kommer inte finnas med i höstens budgetprop. Detta då arbetsmarknads parter antog uppdraget att komma med egna förslag som hur man ska arbeta med att sänka sjukfrånvaro och höja hälsan på arbetsplatserna.

SKL och fackförbund inom sektorn lämnade sin gemensamma avsiktsförklaring till regeringen i fredags. Läs mer ››

I måndags lämnade Svenskt Näringsliv, LO och PTK sitt förslag till  regeringen med konkreta åtgärder för minskad sjukfrånvaro. Läs mer ››

Så, frågan är nu om vad som rent konkret kommer att hända med sjukfrånvaron? Kommer detta leda till att den sjunker? Leder detta till hälsosammare arbetsplatser där ohälsan faktist ersätts med hälsa, både för individ såväl som organisation?

Moderaterna tror på att ta tillbaka den bortre tidsgränsen i rehabiliteringskedjan och för Försäkringskassan att skärpa sina kontroller – personligen tror jag inte att det är rätt väg att gå. Vi behöver arbeta med att stärka resurserna i t ex hälso- & sjukvården och företagshälsovården som kan komma in och arbeta med frågorna redan från dag 1! Mer om det i ett kommande inlägg här.

Vi går en spännande framtid till mötes!

//Anna

Ledarskapet HAR betydelse för arbetshälsan

Idag kan vi läsa följande i Svenska Dagbladet – ”Satsning ska ge vården bättre chefer”

Vi har i studie efter studie läst att ledarskapet har betydelse för hur medarbetare mår och därmed sjukskrivningstalen. Äntligen har det nått fram till hälso- & sjukvården!

Jag möter alldeles för många som vittnar om att det är just ledarskapet som är den faktor som är svårast att påverka när det handlar om en god arbetshälsa.

Ledarskapets betydelse för medarbetarnas hälsa är självklart lika viktigt inom alla typer av organisationer och verksamheter.

Jag hoppas dock att det inte tar för lågt tid att ta fram ”förslaget” som det skrivs om i artikeln. Organisationerna behöver skapa förändringar NU – inte om några år.

Ledarskapet och chefernas roll ska stärkas inom sjukvården. Regeringen uppdrar nu åt både Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att ta fram förslag som kan hjälpa landstingen att få bättre chefer.

Källa: Satsning ska ge vården bättre chefer

Äntligen är vårens kurs i Stockholm igång! #rehabkoordinator

IMG_0747

De två första kursdagarna är precis avslutade. Salen är tömd på 29 st kunskapshungriga deltagare!

 

Det är kursen i Stockholm som har haft sina två första kurdagar i vårens kurs. Vi håller till på KI campus i Solna.

Vi har även en kurs i Varberg som startade för några veckor sedan så det är 2 kursgrupper som går parallellt i olika städer.

I Stockholm är 29 deltagare som utmanar mig som kursledare med sina kluriga frågor! Och trots att detta är kursstart nr 24 sedan starten 2010, med ca 30 deltagare i varje kurs, då får jag frågor jag aldrig fått tidigare!

Jag är inför varje kursstart väldigt ödmjuk i det fantastisk uppdrag jag har i att få medverka till att kompetensutveckla individer för att ska kunna bidra till att sänka sjukfrånvaron i Sverige.

Nästa kursstart är efter sommaren – mer information finns om du klickar här >>

//Anna

Lite tankar kring landstingens/regioners arbete med arbetsplatsnära insatser

4988077_m

Jag har nu läst Karolinska Institutet Slutrapport ”En kartläggning av förutsättningar för arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin”

Det första som jag reagerar på är att kopplingen mellan införande av rehabkoordinatorer och arbetsplatsnära insatser helt saknas.

Deras enkäter har skickats ut till ”behandlare” inom ramen för rehabiliteringsgarantin och bland dessa finns följande kompetenser listade:

  • arbetsterapeut
  • läkare
  • psykolog
  • rehabsamordnare/rehabkoordinator
  • sjukgymnast
  • sjuksköterska
  • skötare psykiatrisk vård
  • socionom/kurator
  • annan:

Saken är dock att den som är mest lämpad att arbeta med arbetsplatsnära insatser är just rehabsamordnare/rehabkoordinator. Detta är en självklar arbetsuppgift för just den resursen.

Behandlaren (t ex arbetsterapeut, läkare, psykolog) ska ju just kunna fokusera på behandlingen där målet med behandlingen är av avgörande syfte för att det ska stämma in med arbetspalatsnära insatser.

  1. Är behandlingen för att bota/behandla utifrån ett individuellt perspektiv utan koppling till att bevara/återfå arbetsförmåga i relation till anställning? eller
  2. Är behandlingen planerad utifrån att bota/behandla med fokus på att skapa förutsättningar för att bevara/återfå arbetsförmåga i relation till anställning?

Det är en väldigt stor skillnad på dessa två.

Hälso- & sjukvården arbetar huvudsakligen efter nr 1. Har så alltid gjort. Detta speglas även i denna rapport.

Just därför är resursen rehabsamordnare/rehabkoordinator en nyckelresurs i att få detta med arbetsplatsnära insatser att fungera.

Rapporten tar även upp varför det är så stora brister i arbetet med arbetsplatsnära insatser. Det kan sammanfattas i följande:

  • Det inte finns rutiner och eller riktlinjer för hur vårdenheterna ska arbeta med arbetsplatsnära insatser.
  • Otydlighet i vad som menas med arbetsplatsnära insatser försvårar arbetet med arbetsplatsnära insatser i praktiken.

I definition av vad som menas med arbetsplatsnära insatser går det att i överenskommelsen för rehabiliteringsgarantin (2015) står det:

För att öka möjligheten till återgång i arbete ska vården, om det inte är uppenbart olämpligt att så sker och när patienten har lämnat sitt samtycke, ta initiativ till kontakt med arbetsgivaren, företagshälsovården eller Arbetsförmedlingen för att möjliggöra eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter (och) eller arbetslivsinriktad rehabilitering.

Vad innebär då detta i praktiken? Det verkar finnas en väldigt stor oenighet gällande det (både enligt mina egna erfarenheter och även i denna rapport), såväl på region-/landstingsnivå som på verksamhetsnivå.

Själv kokar jag ner det till:

”Om patienten har en arbetsgivare, involvera denna i möjligheterna för att kunna vara kvar/starta återgång i arbete i samband med sjukdom/skada.”

Det är egentligen inte krångligare än så.

Det handlar om att starta upp en dialog.

Men, för att kunna göra detta behöver patienten ge sitt medgivande.

Och ja, självklart måste man för patienten tydligt och konkret kunna beskriva varför detta medgivande behövs i kontakt med arbetsgivaren.

Men för att kunna förklara det för patienten så måste man först i verksamheten skapa förutsättningar för att arbeta med arbetsplatsnära insatser.

  • Definiera vad som menas med arbetsplatsnära insatser.
  • Vilken/vilka resurser i verksamheten är det som ska ha kontakt med arbetsgivare?
  • Vilken/vilka resurser i verksamheten är det som ska resonera om arbetsplatsnära insatser med patienten?
  • Ska behandlaren ha kontakt med arbetsgivaren eller är det rehabkoordinatorn?
  • Förutsätter arbetet med arbetsplatsnära insatser att det finns former för teamarbete i verksamheten?
  • Vilken kunskap behöver vi i verksamheten om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar?
  • Vilken kompetens har den/de resurser hos oss som tar kontakt med arbetsgivare, om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar?
  • När ska vi uppmana arbetsgivaren att koppla in företagshälsovården?
  • Vilken kunskap har vi i verksamheten om vad företagshälsovårdens uppdrag är i relation till arbetsgivare?
  • När vi kontaktar arbetsgivare, vad är syftet med den kontakten?
  • När vi kontaktar arbetsgivare, vilken information från dem är vi i behov av?
  • När arbetsgivare undrar varför vi kontaktar dem och vad vårt uppdrag är gällande arbetsplatsnära insatser i relation till företagshälsovården, vad svarar vi då?
  • När vi ska få patientens medgivande till att ta kontakt med arbetsgivare, sker det skriftligen eller muntligen? Vilken information får patienten av oss om vad detta medgivande innebär?

Det här är ett litet axplock av frågeställningar som kräver sina svar för att arbetet ska bli framgångsrikt enligt min erfarenhet från att ha träffat många landsting och regioner där ämnet just har varit hur de ska arbeta med arbetsplatsnära insatser.

I ett utdrag ur rapporten kan man läsa följande:

”I ett systematiskt arbetssätt för återgång i arbete ingår därför inte bara kontakt mellan hälso- och sjukvårdens rehabiliteringspersonal och arbetsgivare/arbetsplats utan även konsultation och planering med patienten. Patienter som deltar i rehabiliteringsgarantin kan ha olika sociala och arbetsrelaterade förutsättningar och hinder för att kunna delta. De kan därmed även ha olika förutsättningar och hinder för att återgå till eller kunna stanna kvar i arbetslivet under och efter rehabiliteringsperioden. Anpassningar på arbetsplatsen, exempelvis anpassningar av arbetsuppgifter och arbetstider behöver dessutom förankras med chef. Det är därför viktigt att behandlare diskuterar arbetsrelaterade problem med sina patienter.”

Krångla inte till det i onödan.

Skapa förutsättningar för arbetet med arbetsplatsnära insatser.

Lycka till!

Anna

Nästa kursstart är redan i december! #rehabkoordinator

I förra veckan hade höstens första kursgrupp sin första kursträff på Karolinska Institutet i Solna.

Full kursgrupp med 30 hungriga kursdeltagare! Det är så givande för mig som utbildare och kursansvarig att få leda denna kurs och deltagarna i intressanta resonemang och fördjupa deras kunskap i ämnet!

Gunnar Axén gästföreläser.
Gunnar Axén gästföreläser.

Vid första kursträffen hade vi även besök av Gunnar Axén som var ordförande för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande i början på året. Den koordinerande funktionen lyfts även där fram som en nyckelresurs i arbetet med sjukskrivningsprocessen!

Det är ett stort intresse för kursen så nästa kursstart är redan nu i december! Klicka här för mer info och anmälan ››

Vänta inte för länge då sista anmälningsdag är den 4 november.

Ses vi vid första kursträffen 8-9 december?

//Anna

återgång i arbete, rehabkoordinator utbildning, rehabiliteringskoordinator utbildning, koordinering av sjukskrivnings- och rehabprocessen, rehabexpert, rehabstrateg, rehabcoach, rehabprocess, sjukskrivningsprocess, rehabiliteringsansvar, rehabplan, rehabmöte, avstämningsmöte, arbetsträning, arbetsprövning, rehabiliteringskunskap för chefer, rehabpartner blogg, blogg rehab, blogg rehabkoordinator, rehabkoordinator blogg