Etikettarkiv: återgång i arbete

Alltid helhetstänk vid återgång i arbete

Jag försöker hela tiden hålla mig uppdaterad när det gäller studier om funktionen rehabkoordinator. Studier som utgår från uppdraget inom såväl hälso- & sjukvården som företagshälsovården. Det är en förutsättning för mig, gällande de kurser jag håller för rehabkoordinatorer, på uppdrag av Karolinska Institutet Uppdragsutbildning.

Nu i dagarna fick jag tips om en studie från Institutet för stressmedicin Västra Götaland som i ett första steg redovisats i ett forskningsprotokoll (study protocol):

"Involving the employer to enhance return to work among patients with stress-related mental disorders – study protocol of a cluster randomized controlled trial in Swedish primary health care"

Klicka här för att komma till studien ››

Forskningsprotokollet är på engelska, och jag ska erkänna att då tycker jag oftast att det är lite svårt att förstå. Men, det som är svårt ska man träna på så jag såg till att jag hade Google translate tillgängligt om jag skulle köra fast på något ord. Fick nyttja det några gånger 🙂 


I Background (sid 1) läser jag:

The objective is to evaluate whether the early involvement of the patient’s employer can reduce the time for return to work compared to treatment as usual.


I Methods/design – Aim (sid 3) läser jag:

The primary hypothesis is that an early contact between caregiver, patient and employer can stimulate the employer to take measures at the workplace that advance patients’ RTW.


I Methods/design – The intervention (sid 4-5) läser jag:

When a GP had identified a patient for inclusion (step one), the RC set up a meeting with the patient. During this meeting, the RCs informed the patient about the study and collected his or her written consent. The patient filled out a questionnaire containing questions on background characteristics, occupation, symptoms, work stressors and private life stressors, work ability, RTW self-efficacy, employer activities, RTW motivation, and general health (see Table 2). The questionnaire took about 30 minutes to fill in. Patients declining participation were asked to fill in their year of birth, gender and occupation. The RC then used the questionnaire to interview the patient for about one hour (step two), scanned the questionnaire to the medical journal, and provided the GP with a summary. In the next step (step three), the RC called the patient´s employer and filled out a form containing questions about the employer’s view on the situation before and after the patient’s sick-leave, and about the employer’s readiness for the patient’s RTW. This form was also scanned to the medical journal, and the GP was provided with a summary. The procedure ended with a meeting between the RC, the GP, the patient and the employer to set up a plan for RTW (step four). After this final step, the RC filled out a checklist about protocol adherence.


Där tar formen för forskningsstudien slut.

Fyra steg som avslutas med att man upprättar en plan för återgång i arbete.

De fyra stegen är i princip samma steg som jag själv gör i mitt praktiska arbete som rehabkoordinator, dock på en företagshälsovård. Enda skillnaden är att jag oftast träffar patienten (för att använda samma språk) och har arbetsgivarkontakt före läkarbesöket, vilket gör att läkaren har en bred bakgrundsinformation från patient och arbetsgivare vid själva läkarbesöket.

Missförstå mig rätt.
Det är viktigt med tidig arbetsgivarkontakt.

För företagshälsovården är det helt naturligt, då arbetsgivaren är kunden. För hälso- & sjukvården och dess rehabkoordinatorer, som forksningsprotokollet ovan handlar om, är det ett relativt nytt moment i deras uppdrag.

Det är bra och viktigt att det görs studier om vikten och betydelsen av tidig arbetsgivarkontakt när det kommer till återgång i arbete.

Men.

För mig, som jobbat som rehabkoordinator i mer än 15 år och utbildat i minst 10 av dessa år, så är det inte att göra EN insats i början som ger störst effekt. Det är att efter den första tidiga insatsen med arbetsgivarkontakt regelbundet följa upp och stämma av den plan för återgång i arbete som upprättas och att löpande hålla den uppdaterad och anpassad till det som händer under tiden för återgång i arbete.

Medicinskt mående kan både förbättras och försämras, flera gånger om.

Förutsättning på arbetsplatsen kan förändras, t ex chefsbyten och omorganisationer.

Privata händelser kan förändra situationen.

Med mera.

Jag landar än en gång i, att när det kommer till återgång i arbete så måste man utgå från helheten; individen (privata och medicinska faktorer) likväl som arbetsgivare (organisatoriska faktorer). 

Dessa faktorer ska finnas med under hela vägen tillbaka i arbete, oavsett orsak till sjukskrivning/arbetsoförmåga. Det är mitt jobb som rehabkoordinator, tillsammans med mina kollegor som t ex läkare, psykologer och sjukgymnaster, att tillsammans med individen och dennes arbetsgivare planera och revidera planen löpande för att ta steg för steg i process återgång i arbete.

Det räcker inte bara med att koppla in arbetsgivaren tidigt i sjukfallet, utan det är vad vi alla gör från start till mål som är A och O i en framgångsrik och hållbar återgång i arbete.

Dessutom, en tidig arbetsgivarkontakt där arbetsgivaren tar bollen att se över möjlighet till eventuella arbetsanpassningar för återgång i arbete, gör inte i sig att återgång i arbete kan starta. Vi får inte glömma de medicinska faktorerna. Även om arbetsgivaren direkt kan göra arbetsanpassningar så kan det medicinska orsaka att återgång i arbete ännu inte kan starta. 

Tricket är att i tid synka medicinska förutsättningar för (start av) återgång i arbete med eventuella arbetsplatsanpassningar.

Men det är bara min åsikt.

//Anna

Insatser på arbetsplatsen är avgörande för framgångsrik återgång i arbete vid sjukfrånvaro!

 

29047015_m

Jag kan skriva ett inlägg, hur långt som helst, om arbetsplatsens betydelse för framgångsrik sjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete.

Jag har i snart 15 år framgångsrikt jobbat utifrån just den devisen, om arbetsplatsens betydelse, i mitt förhållningssätt till vad som gör rehabilitering framgångsrik.

Att arbeta med rehabiliterande insatser för såväl individ som organisation.

Äntligen kommer nu de vetenskapliga bevisen på sambandet och betydelsen av arbetsplatsen som del i insatser för återgång i arbete.

Igår publicerades en tongivande artikel på DN Debatt – ”Insatser på arbetsplatsen avgörande för sjukskrivna” – DN.SE

Läs artikeln på DN Debatt.

Läs även de studier som den refererar till.

Låt oss nu jobba utifrån vad de skriver.

Att vi från och med nu alltid involverar arbetsplatsen i arbetet med att rehabilitera tillbaka medarbetare i arbete.

//Anna

Dagens citat finns i SvD Näringsliv!

Idag på Svd Näringsliv så läser jag en rubrik/citat som är en av de bästa jag någonsin läst!

IMG_0225

Hur vanligt är det inte, att ”man” hoppas på att problem i en organisation försvinner bara för att man plockar bort en person. Oavsett om det är en chef, en medarbetare eller en generaldirektör?

Här måste man självklart nu jobba med orsaken till det som hänt.

Den nya tf generaldirektören har ett stort uppdrag att ta tag i. Medarbetares och medborgares förtroende ska återupprättas.

Arbetsförmedlingen har en stort och viktigt uppdrag – även för den gruppen jag arbetar med – de sjukskrivna.

Sjukskrivna som vid sjukskrivningen redan är arbetslösa.

Sjukskrivna som blir arbetslösa under tiden av sjukskrivningen, kanske på grund av att arbetsgivaren stänger sin verksamhet eller att medarbetaren helt enkelt inte kan arbeta kvar till följd av sin sjukdom/skada.

Sjukskrivna som behöver en väg tillbaka in på arbetsmarknaden.

Jag har nog tidigare här i bloggen berättat om när jag arbetade med ett väldigt framgångsrikt 12-veckorsprogram för långtidssjukskrivna, som handlade om att skapa förutsättningar för att starta en återgång i arbete. Efter 12 veckor var 80 % av kursdeltagarna redo att starta en faktisk återgång i arbete på en arbetsplats. Här skulle då arbetsförmedlingen ta vid då vårt uppdrag var slut här (och även om vi ville fortsätta uppdragen så fanns det inte utrymme för det i upphandlingen).

Svaret från arbetsförmedlingen var att det inte hade tid och resurser att hjälpa dessa individer med att genomföra sin återgång i arbete och handlingsplan.

Det är bland det värsta jag någonsin hört!

Varför skulle vi då över huvud taget hjälpa dessa individer? Vi skapade förhoppningar hos dem där ingen sedan ville stödja dem i att verkställa dem! Tyvärr ledde detta till att det inte var 80% som faktiskt återgick i arbete…

Orden ringer fortfarande i mina öron, trots att det är ca 6 år sedan.

Jag minns mötet som om det var igår.

Så, kära arbetsförmedling, jag hoppas att ni får en generaldirektör som ser till vad verksamheten behöver, som ger 100 % av sin arbetstid till arbetsförmedlingen och inte splittrar upp sig i andra prestigeuppdrag.

Ni behövs.

//Anna

 

Lästips – artiklarna på Svd.se

”Problemen försvinner inte med Bermudez” >>

Bermudez-Svankvist: ”Jag är stolt” >>

Bermudez-Svankvist sparkas >>

Läs hela den samlade rapporteringen på svd.se Näringsliv >>