Idag presenterar Vårdanalys en rapport om hur läkarna använder sin tid – ”Ur led är tiden – Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens”.
Rapporten bekräftar det som jag och många andra har lyft fram en längre tid, nämligen att läkarnas tid inte används på det mest resurseffektiva sättet för våren och framför allt PATIENTERNA.
I de utbildningar jag genomför för rehabkoordinatorer resonerar vi mycket kring arbetsfördelning mellan kompetenser på enheterna (primärvård, specialistvård och företagshälsovård) och då bl a kvalitetsarbetet med läkarintyg samt läkarnas tid med patienterna. Att läkarna är den dyraste resursen och vikten av att se hur varje resurs/kompetens på enheten tas till vara på det sätt så det blir som mest lönsamt för både enheten och patienten.
Hur mycket tid ska egentligen en läkare lägga på administration när det tar tid från patientkontakt?
Flera av deltagarna vittnar om att ”så har vi alltid gjort”-mentaliteten många gånger bromsar utveckling av arbetssätt på enheterna. Och tyvärr är det många gånger läkarna som är den stora bromsklossen… Det finns en rädsla för förändring och ett revirtänk som gör mig bekymrad. Det här är även faktorer som lyfts upp i ovan nämnda rapport.
Japp – jag sticker ut hakan ordentligt nu när jag skriver stycket ovan – jag är väl medveten om det. Men i det här sammanhanget tror jag att det är viktigt att göra just det.
Flera av mina kursdeltagare har i återkoppling efter avslutad kurs berättat just om hur det har lyft frågan om t ex begäran om kompletteringar av läkarintyg från Försäkringskassan. Om hur de har föreslagit att de blir en del i arbetet genom att vara den som tar emot kompletteringarna och sedan gemensamt går igenom dessa med berörd läkare och diskuterar kompletteringen för att på så sätt jobba för att minska antalet kompletteringar genom att ha ett löpande kvalitetsarbete med läkarintygen på enheten.
Innehållet i läkarintygen baseras även ofta på journalanteckningar från övriga kompetenser varför ett läkarintyg många gånger är ett teamarbete och därmed berör kvalitetsarbetet hela teamet och inte bara läkaren som annars kan känna sig ensamt utpekad i arbetet med kvalitén på läkarintyg.
Vad de vittnar om är att de därefter inte längre får lika många begäran av komplettering av läkarintyg sedan de började jobba på detta sätt. Läkarna lägger därmed ner tid EN gång på att göra uppgiften istället för FLERA vilket medför en effektivare användning av enhetens resurser.
En positiv (bi)effekt kan då bli att hela enhetens kompetens om försäkringsmedicin och läkarintyg indirekt höjs.
Så, jag rekommenderar varmt läsning av rapporten ovan, speciellt på enheter inom hälso- & sjukvården, för att sedan gemensamt kunna resonera om hur man väljer att fördela tid och resurser just där.
Om arbete med utfärdande av intyg kan man i rapporten läsa på sid 47 och några sidor framåt.
Både SvD.se och DN.se tar idag upp detta på löpet!
//Anna
Pingback: Vi måste stoppa pappersraseriet | Hans Åberg