Är flexkontor oflexibla?

Idag på TV4 Nyheterna sätter jag nästan morgonkaffet i halsen vid nyheten om att flexkontor skapar stress och psykisk ohälsa.

Efter att ha sett inslaget letar jag upp det på tv4play.se för att se det igen.

Hörde jag verkligen rätt?

Ja, det gjorde jag. När jag dessutom ser klippet ovan, hur medarbetaren står och håller i tangentbord mm börjar jag genast fundera över framtida belastningsskador…

Du som jag har säkert läst om både flexkontor och aktivitetsbaserat kontor. Det senare är just den typen av kontor som Försäkringskassan har skapat sitt nya huvudkontor vid Telefonplan i Stockholm. Generaldirektören var inte sen att hylla de nya kontoren!

I nr 6/2013 i tidningen Arbetsliv läser jag en väldigt intressant krönika i ämnet – ”Farväl till arbetsrummet” som tar upp ämnet men då ur perspektivet hur musik och att många sitter med hörlurar och jobbar skapar andra typer av ”rum” på arbetsplatsen.

Jag googlar lite på flexkontor och hittar då en artikel – även den från tidningen Arbetsliv – från mars 2010 – med rubriken ”På flexkontor mår man bäst”.

Samtidigt som en artikeln i tidningen Vision fångar mig med rubriken ”Personal i Nacka sågar flexkontor” som publicerades för ett år sedan, januari 2013. Där ges liknande berättelse som i reportaget från TV4 som ovan.

Även en aktuell konferens dyker upp bland träffarna ”Framtidens kontor och arbetssätt  – Så förbättrar du effektiviteten och når verksamhetsmålen genom moderna och aktivitetsbaserade arbetssätt”.

Annex - Chaplin, Charlie (Modern Times)_01

Dessa kontorsformer hyllas regelbundet av arbetsgivare, arkitekter och även forskare. Själv har jag hela tiden varit mer tveksam…

Min egen uppfattning är att eftersom vi alla är olika så passar inte en kontorstyp alla. Vad vi arbetar med har även det betydelse.

Jag tror att det är väldigt viktigt att involvera personalen när det handlar om att utforma ett kontor. Att lyssna till medarbetares olika behov.  Att skapa förutsättningarna för en god arbetsmiljö – fysisk som psykosocial.

Att som i inlaget ovan från TV4 Nyheterna höra om medarbetaren som hamnar utanför gemenskapen med sina kollegor för att det inte finns plats kvar för henne när hon kommer till jobbet är hjärtskärande att höra. Då måste väl ändå något ha blivit snett? Jag hoppas på att Värmdö kommun kommer med en kommentar under dagen kring detta.

Det är olyckligt när trender inledningsvis dras till sin spets innan det landar i en balans.

Själv sitter jag just nu hemma i vardagsrummet och skriver detta med ett fantastiskt vårljus som flödar in genom fönstren. Snart sitter jag på mitt kontor vid mitt skrivbord för att där efter senare i eftermiddag förflytta mig in till stan där jag jobbar vid insläppet för 1000 härliga körsångare i Du kan sjunga gospel och min arbetsmiljö för kvällen är att få vara mitt i körsången!

Variation. Rätt förutsättning vid olika behov. Jag vet att det för mig som egen är en lyx att kunna välja. Men, visst borde det väl gå att föra in den tanken i det större kontorssammanhanget? Eller?

//Anna

 

Kommentera